Det där innanför pannbenet...
»Hrm! Harkel.«
»CYKELHJÄÄÄÄÄLM!«
»Höhö.«
»TÖNT!«
Jo, jag använder cykelhjälm. Och när ett gäng killar skrek det där efter mig ikväll när jag cyklade hem blev jag så förbannad. Förbannad, men egentligen mest ledsen. »Detsamma!« skrek jag tillbaka och var nära på att tvärnita, kliva av cykeln, gå fram till dem och köra en moralpredikan. Men det gjorde jag inte. Man vet ju inte nuförtiden. Ni vet, misshandlad, våldtagen, mördad...
Såhär är det: För nästan precis ett år sedan, närmare bestämt dagen innan midsommarafton, ramlade min syster på cykeln. Hon hade ingen hjälm. Såklart. De flesta cyklar ju utan hjälm. Falun har ett väldigt bra sjukhus, men min syster fick en sådan pass allvarlig skada mellan hjärna och skallben att hon fick föras i ambulans till Akademiska sjukhuset i Uppsala. I den här stunden var jag övertygad om att hon skulle dö och i min hjärna började jag tänka hur jag skulle berätta det för mina vänner. Midsommarafton tillbringades på "Ackis" i Uppsala. Efter två veckors intensivvård kom min syster hem, totalförändrad. Hon gick inte själv, men vägrade använda rullstolen, så vi fick hjälpa henne överallt. Hon sov mest och hennes minne existerade inte längre. Hon tillfrisknade dock fortare än vad alla i början trott och efter några månader fick hon börja arbetsträna. Först för en månad sedan började hon att jobba heltid igen. Friskförklarad. Hon känner dock av huvudvärk mer nu än innan olyckan, och hon blir lättare trött, men det hade kunnat vara värre, om man säger så.
Som ni förstår finns det inte längre i min hjärna att cykla utan cykelhjälm. Det är en omöjlighet. Det är klart jag känner ibland att det är jobbigt för att frisyren kommer bli förstörd, att jag kommer få ett rött streck i pannan eller något annat som egentligen är oväsentligt... Men jag skulle aldrig förlåta mig själv om något hände mig också. Därför är hjälmen på när jag cyklar. Och inte faan är det det minsta töntigt.
Att inte använda cykelhjälm är ju egentligen samma sak som att inte använda bilbälte. Faktiskt.
Faktiskt mycket bra skrivet! Cheers för cykelhjälm!
Väldigt bra skrivet. Jag har nog varit dålig på det här med cykelhjälm men sen jag för 7.5 år sen bröt benet eller vristen i en cykrlolycka har jag knappt cyklat. Det var en idiotisk grej för jag cyklade när det var is ute och hade maximal otur. Idag skulle jag absolut använda hjälm. Har man barn också kan man inte kräva att dom har hjälm och sen strunta i det själv.
Stephi>> Tack...
Therese>> Precis, argumenten som t.ex. "jag bestämmer själv, för jag är vuxen" eller "du får också göra som du vill när du blir vuxen" håller inte. VARFÖR måste ens barn ha hjälm om man inte ha det själv? Hur ska barnet förstå att hjälm är viktigt när man själv cyklar utan? Mina föräldrar hade inte hjälm när jag var barn och använde såna där argument... frisyren var viktig också... Idag har de hjälm.
Bra skrivet! Kan din syster gå nu? Vilken tur hon hade och vad duktiga hon och ni måste varit det här året. Det sliter mkt på en när sånt här händer och man inte riktigt vet vad som ska hända.
Cicci>> Ja, nu är hon i princip helt återställd, förutom sånt som mer huvudvärk t.ex. Hon började gå ganska fort (envis!) även om balansen var dålig. Jo, det sliter verkligen på en, första dagen där var jag övertygad om att hon skulle dö och tänkte i mitt huvud på hur jag skulle berätta det för mina kompisar osv. Huh. Tur det gick så himla bra ändå!
Vad skönt att din syster blev återställd. Det kan ju bli riktig otäcka skallskador vid cykelolyckor. Jag har nu börjat cyklar till mitt jobb och för mig var det en självklarhet att ha hjälm. Vem bryr sig om frisyren egentligen? Den blir ju förstörd om man cyklar utan cykelhjälm då det regnar. Med hjälm på är den ett bra regnskydd har jag märkt...
Ha det