En bloggskadad längtan
Imorgon börjar skolan för alla utlänningar som ska läsa franska en eller två terminer på Université Catholique de l'Ouest. Idag skulle jag alltså lämnat Falun och Sverige för en annorlunda och inspirerande vardag i Angers och Frankrike. Jag hade också kunnat vara påväg till jobb på Disneyland just nu. Jag har alltid sagt att jag aldrig ångrar något som jag har gjort, utan att allt är en erfarenhet. Och det står jag fast vid. Jag har nog inte heller ångrat något jag inte gjort - förrän nu. Åh, vad jag skulle vilja vara utomlands och göra något annat, se något annat, leva i en annan kultur, prata ett annat språk och uppleva. Jag blir så avundsjuk när jag läser Therese i Madrid, Tolken i Paris, Krokofanten i Paris, Anna i Malaga, Maria i Barcelona och alla andra utlandssvenskar som rapporterar från sin vardag i ett annat land.
De här känslorna beror nog på att det är just idag det skulle ske, men det beror också till stor del på min tråkiga vardag. Att sitta framför en dator hela dagen på jobbet och därefter plugga tråkig samhällskunskap, samtidigt som jobbiga saker i livet förstoras upp i huvudet - det är ingen höjdare.
Men faktum kvarstår att jag också vill vara i ett annat land och skriva om det. Berätta. Skildra. Dela med mig genom text och bild - det är väl det jag tycker är roligt. Det absolut tråkigaste med att jag är i Sverige är att jag inte får blogga från utlandet. Haha, det är sant! Jag har blivit bloggskadad, utan tvekan. Men jag skojar inte.
Utlandet finns ju kvar eller hur???!!!
Snart bloggar jag också från Sverige
Jag förstår dig precis! Jag längtar också till nya spännande platser och saker att uppleva, fast å andra sidan efter ett tag kanske man tycker att vardagen blir slentrian var man än är...
Jag säger ocksâ att utlandet finns kvar!!
Och en sak till - det är bra att drömma, men glöm inte att leva i nuet. När du befinner dig pâ platsen du drömmer om nu, kommer du att sakna en del av det som känns sâ vardagligt och självklart idag. Njut av att ha vänner och familj nära.
Vi lever inte nâgot glamoröst liv, vardagen kommer i fatt även bland palmerna... ja nästan i alla fall ;-)
Cicci>> Jo, det finns ju det...
Therese>> Det är bra, då slipper jag vara avis på dig i alla fall. ;)
Pumans Johanna>> Jo, så är det ju. Allt blir vardag. Men jag behöver en förändring! Eller så är jag alldeles för rastlös bara...
Anna Malaga>> Det finns kvar. Absolut. Och jag vet, jag är jättedålig på att leva i nuet. Men mitt problem är att mina vänner inte finns nära... Det är det som är tråkigt med att jag bor just HÄR. Min familj finns här, men inte mina vänner. De är utspridda. (Okej, de finns ju närmare, de felsta av dem, än om jag skulle vara utomlands, men ändå...)
Vardagen är inte alltid så rasande vacker i "utlandet" heller skall jag bara säga, mademoiselle... Och jag gillar att läsa din blogg för Sverige för mig är ju förnärvarande "utlandet"... :o)
som sagt, utlandet finns ju kvar! och med din inställing kommer du säkert att få blogga därifrån, jag lovar. sen om det är om 1 år eller mer spelar ju mindre roll, tänk om du hade varit där nu, då hade du ju bara längtat tillbaka sedan och nu har du ju nåt att se fram emot en vacker dag! (värsta optimistisk jag blev, hoho.)
Håller med Anna och Krokofanten , det blir en vardag i utlandet också. En ganska jobbig vardag ibland där man inte vet hur saker fungerar och man känner att man inte riktigt behärskar språket såsom man skulle önska. Så kommer längtan efter nära och kära.
Även mina vänner har varit duktiga på att sprida ut sig över Sverige men dom är ju iallfall närmare om jag bor där än här.
Fast jag skulle rekommendera alla som har möjlighet att plugga eller jobba utomlands ett tag. Man lär sig massor. Jag skulle gärna bo utomlands igen i framtiden men just nu räcker det med Madrid för min del.
Krokofanten>> Jag vet, jag vet. Fast den är lite annorlunda mot här, lite mer... fylld av... annat. Hehe. :) Vad bra att jag kan glädja någon med att blogga från Sverige - eller numera kan jag ju kanske säga utlandet när jag pratar med dig? (Yes!)
Moni>> Det är väl så att man alltid längtar dit man inte är saknar det man inte har.
Therese>> Jotack, det är ju faktiskt jobbigt i ett annat land också där man inte kan samhällssystemet, hur det fungerar med bostäder, kontrakt, men förstår inte allt och så vidare. Då är det skönt att komma till Sverige där man förstår allt. Men, jag ska iväg ändå, såklart, för man växer ju massor på det.
Tack för er uppmuntran!
jag har bott utomlands så länge nu så det är i sverige jag inte fattar hur nåt fungerar, hihi :)
Moni>> En kompis till mig bor numera i England, men bodde i Paris samtidigt som jag. Där bodde hon i två år och när hon efter detta flyttade hem till Sverige, så visste hon inte hur det fungerade när man sökte bostad, a-kassa eller något, eftersom hon drog utomlands direkt efter gymnasiet. Jag tyckte det var lite kul att hon inte hade koll. :)
nej sånt där kan inte jag heller i sverige!! :)
du är ju bara bäääst på att blogga om vardagliga ting i Sverige! fattar inte hur du lyckas göra allt du skriver om så intressant och underhållande.
Moni>> :)
nadia>> Men... vad snäll du är! Tack... :) Jättekul att höra, det gör att man vill fortsätta, liksom.
Varsågod, ingen orsak. Bara "sunt förnuft". ;)
Nadia>> Haha, just det. ;)