barajagjohanna

Jag tycker att det är väldigt bekvämt när en lärare står och pratar på och jag bara kan sitta och softa och lata mig. Första halvan av dagens lektion bestod i att vår lärare stod och pratade och vi nickade ibland, sa något ibland. Det var skönt att inte göra något. Men på andra halvan av lektionen började vi skriva. Och trots att jag var tvungen att göra något, så gillade jag det. Det var massor av flödesskrivning som gällde. Ibland med något tema, ibland till musik. Ibland fick vi läsa upp någon mening ur det som vi hade skrivit. Det var roligt! Det var kul att komma igång att skriva och trots att jag inte tycker att klassen verkar vara världens roligaste (jag hoppas att de överbevisar mig), så var det kul att höra andras meningar. Och det kändes dessutom helt okej, ja, nästan lite roligt, att läsa upp en egen mening. Det kommer att kännas lite jobbigare när vi från och med nästa lektion ska lämna ifrån oss hela texter och få kritik på dem. Om det är en journalistisk text känns det okej, för där är allt ändå så begränsat, men när det än så länge handlar om prosa så är blir det mycket mer jobbigt och personligt.

Men det ska bli intressant, det här.