Jag klarade magnetröntgen

Uppe innan tuppen (som vanligt) och jag drar mig väldigt långsamt ur sängen. Jag är för trött för att äta fort, så till slut får jag lämna frukosten och kör i snöyran till sjukhuset.

I hissen upp till röntgen träffar jag två läkare, som kommenterar min Leksandsmössa och -halsduk med att blått är fint, men att det påminner om Finland. (»Haha, det tycker jag inte», säger jag.) När vi stigit ur hissen hör jag hur de skrockar om att hålla på Finland och hej och hå. Mycket lustigt.

En gullig sköterska visar var jag kan ta av mig kläderna och sätta på mig sjukhusrocken. Jag tittar mig om i rummet jag befinner mig i. Då knyter det sig i magen lite, för där är maskiner med slangar och sladdar och utanför gick människor i vita rockar. Jag gillar inte sjukhus... Och jag påminns om att allt är på riktigt, bara tre veckor kvar... Men magnetröntgen går bra. Jag tycker inte att det är särskilt läskigt eller obehagligt som jag föreställt mig, det är till och med ganska bekvämt. Jag åker inte in i något "rör", utan snarare en tunnel. Det är öppet på båda sidor och det är ljust, vilket gör att jag inte känner mig ett dugg instängd. Jag ligger bekvämt - får en liten kudde, och stöd under knäna. Dessutom får jag hörselskydd med musik, men när röntgenbilderna tas är ljudet så otroligt högt att jag inte hör musiken. Däremot låter bultandet och dunkandet till slut nästan som techno på en nattklubb och det är ju inte så tråkigt...

När sköterskan kör ut mig från "tunneln" och jag reser mig upp säger hon: "Jag tyckte du gick så rakt och fint när du kom in, men jag såg ju på bilderna nu hur krokig ryggen är". "Jaa..." säger jag och skrattar. Visst är jag krokig. Men jag fattar nog inte själv hur sned jag är. Även om det synsutanpå, så blir det betydligt mer påtagligt på en röntgenplåt.

Jag kör hem i värre snöstorm och slänger mig i sängen. Sover som en stock. Vaknar för att jag är hungrig, så nu sitter jag här med varm macka och honungsvatten för min halvonda hals och suckar över att halsen och hjärnan inte vill träna. Det är en lång dag idag och jag är extremt trött, i eftermiddag är det nästa läkarbesök och först efter det börjar jag jobba, därför lägger jag mig och sover ett par timmar till...

Kommentarer
Postat av: Therese

Förstår dig för jag har också väldigt svårt för sjukhus. Är säker på att operationen kommer att gå jättebra. Lycka till och stor kram

Postat av: naffs

Stor kram från mig på dej när du ligger och sover! Vet du vad, jag har blivit moster igen! Min stora syster fick en liten pojke den 2:a feb!!Så glad - åh vill se han men det går inte har inte pengar till att åka till amerika..puh.KRAM KRAM

2007-02-06 @ 11:58:36
URL: http://naffs.blogg.se
Postat av: barajagjohanna

Therese: Ja, de är inte roliga. Förhoppningsvis vänjer jag mig efter omkring 1,5 vecka inlagd på sjukhus, men jag har svårt att tro det. Tack och stor kram tillbaka

naffs: Åååh, grattis! Synd att ni bor så långt ifrån varandra, så du inte får träffa honom än. Kram på dig

2007-02-06 @ 13:18:21
URL: http://barajagjohanna.blogg.se
Postat av: Therese

Jag lånade en bild av dig , hoppas det är okey.

2007-02-06 @ 17:32:15
URL: http://utrikes.blogspot.com
Postat av: barajagjohanna

Therse: Självklart. Vad snällt du har skrivit om mig... :) Soppan slank ner till lunch idag också förresten, den blir bara godare och godare.

2007-02-06 @ 17:46:28
URL: http://barajagjohanna.blogg.se
Postat av: Niklas (F d Hans Ångest)

Ah, ljuv musik i mina öron - det där med soppan alltså.

Naturligtvis hoppas jag sjukhusvistelsen blir så kort och uthärdlig som möjligt. Finns ju en viss risk att en sjukhusvistelse kan bli lite långtråkig... Tyvärr hinner jag nog inte knopa ihop någon novell om köttätning, som annars hade passat som tidsfördriv...

2007-02-06 @ 18:07:43
Postat av: Linnea

Hej Johanna!
Gynning ÄR skön, men när hon säger pinsamma saker så reser sig alla hårstrån på kroppen i nått slags försvar så det nästan gör ont! Jag hade inget annat val än att byta kanal om jag inte ville avlida! :)
Ha en bra dag!

2007-02-06 @ 18:08:13
Postat av: Therese

Niklas - en novell om köttätning låter inte så mysigt. Vem skulle vilja läsa något sånt? Tur för Johanna att du inte har tid att knopa ihop någon.

2007-02-06 @ 18:15:28
URL: http://utrikes.blogspot.com
Postat av: Niklas (F d Hans Ångest)

Det är TANKEN som räknas...

2007-02-06 @ 18:22:57
Postat av: Saraa

Heej! Duktig du är :) Det andra kommer oxå gå bra :)

2007-02-06 @ 18:25:37
URL: http://saraagren.blogg.se
Postat av: Therese

Niklas - det har du naturligtvis rätt i ....men en novell om köttätning? Fast att skriva en sån är kanske ett sätt för dig att bearbeta det djupa trauma ditt avsteg från den vegetariska kosten måste ha lämnat.

2007-02-06 @ 18:27:33
URL: http://utrikes.blogspot.com
Postat av: Niklas (Fd Hans Ångest)

Icke. Att skriva en novell om köttätande är inget annat än att likt Jesus förkunna den rätta läran!

2007-02-06 @ 18:29:42
Postat av: barajagjohanna

Niklas: Haha, tack du, men jag behöver INTE någon köttnovell.

Linnea: Men det är ju det som är så kul, hon är helskön. :) Och dessutom smartare än jag trodde. Jag tycker hon är bra. Förkväll hade inte varit lika roligt utan henne.

Saraa: Taack. :) Och jo, det andra går säkert också bra, men det om något är läskigt. Magnetröntgen är en fis i rymden i jämförelse.

2007-02-06 @ 18:36:34
URL: http://barajagjohanna.blogg.se
Postat av: Fred

Vad skönt att det gick bra och det hela blev en positiv uppelvelse (det låter så på din beskrivning). Resten kommer också att gå bra :-)

2007-02-06 @ 19:16:51
URL: http://www.lugnetochfred.blogspot.com
Postat av: Niklas (F d Hans Ångest)

Jo, det tror jag absolut att du gör. Varsågod, ett smakprov ur novellen:

Varligt lät han gaffeln sjunka in i den kulinariska läckerbiten som låg på tallriken. Med all vördnad han kunde uppbringa förde han som i trans köttbiten mot sina läppar, skälvande av hungrande åtrå. När filébiten på retsamt avstånd från hans gomsegel i det närmaste upptog hela hans blickfång, stannade han upp och beundrade med ödmjuk aktning den sista tuggan av det dom var middagen för kvällen.

Han kunde förminna lukten av timjan, vitlök och olivolja tillsammans med råvarans gudomliga doft av fundamental urkraft och näringskälla sedan urminnes tider. Historiens vingslag förde honom för ett ögonblick till tidens mittpunkt. Allting runt omkring honom framstod likt kulisser, där allt kretsade kring hans nattvard. Med religiös övertygelse slöt han ögonen och lät den sista munsbiten möta höjdpunkten av dess existens.

En sinnenas explosion följde där honungsglaserad grillyta flirtade med sammetslen mejram, sött mötte salt, vitlök och pepprig olivolja lekte i virvlande sprialer, tävlandes om hans gunst i ett till synes aldrig avtagande krescendo...

Han åt under kontemplativ tystnad, svalde och suckade lyckligt. Han var mätt.

2007-02-06 @ 19:27:22
Postat av: barajagjohanna

Fred: Ja, det var faktiskt positivt. Jag låg väldigt skönt. Hade det inte varit för de höga ljuden hade jag somnat lätt.

Niklas. HAHAHA, du är ju helt slut i huvudet. ;) Men du har ett bra språk, du kanske skulle satsa på det där med att skriva? Men helst något annat än köttnoveller. Jag blev inte hungrig. Men det kan bero på att jag står och äter. Hade jag varit hungrig hade jag nog dreglat, eftersom jag inbillat mig att det var qournfiléer du skrev om.

2007-02-06 @ 19:42:58
URL: http://barajagjohanna.blogg.se
Postat av: Therese

Niklas - Haha du får alltid gästbloggahos mig om du känner för att skriva hela köttnovellen

2007-02-06 @ 19:46:19
URL: http://utrikes.blogspot.com
Postat av: Niklas (Fd Hans Ångest)

; )

2007-02-06 @ 19:48:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback