Detta eviga tjat om våren...
Så fort det blir februari och solen tittar fram får man höra folk prata om att våren kommer, att de känner vårkänslor och hej och hå. Fortfarande i mitten av mars tycker jag att det känns fånigt. I Falun köper folk uteblommor trots att termometern bara visar sju plusgrader. De där blommorna överlever aldrig. Folk tar på sig solbrillorna så fort solen tittar fram och det är tydligen bara i fjällen man fortfarande kan använda vinterjackan. Hallå! Det är mitten av mars och det kan fortfarande komma en halvmeter snö, åtminstone om man bor där jag bor. Det är kanske skillnad på om man bor i Skåne eller Halland mot Dalarna eller Jämtland. Men bara för att det råkar blomma i Malmö behöver ju inte resten av Sverige skrika vårskrik.
Att man skulle bli gladare på våren och få något som kallas vårkänslor förstår jag inte heller. Jag får snarare härliga vinterkänslor när säsongens första vita vinterlandskap kommer. När snön smälter och fåglarna börjar kvittra brukar jag nästan bli deppig (fråga mig inte varför). Självklart är det härligt när värmen börjar komma, men allt tjat om vår och vårkänslor blir bara för mycket. Det är som sagt fortfarande bara mitten av mars och allt kan hända.
Det är inte min mening att låta pessimistisk, jag är bara realistisk. Här utanför är det förresten blå himmel och snön smälter från marken och isen sjunker på sjön. Men jag har fortfarande min dunjacka, halsduk och vantar när jag tar min dagliga promenad till garaget (nä, jag orkar inte längre) och jag skulle vilja påstå att det än så länge fortarande är vinter.
Har du lagt märke till att det börjar kommenteras i januari!? Jag älskar också våren men januari är definitivt ingen vårmånad!
Att känna sig lite deppig på våren är absolut inget konstigt utan jättevanligt.
Själv tillhör jag dom där jobbiga människoran som hater snö och minusgrader och blir överlycklig när den börjar smälta och kvicksilvret i termometetern kryper uppåt.
Men jag fegar lite med att klä av mig för jag är rätt frusen av mig så trots 10 plusgrader och snöfritt går jag runt i kappa och halsduk men har skippat vantarna , iallfall i bland
Jag har också alltid blivit helt deppig när våren kommer, men i år så blev jag faktiskt riktigt glad över att snön är borta och att solen tittar fram. 10 grader är det här i Stockholm och sol! Igår hade jag vårjacka för första gången :)! Men det är nog rätt stor skillnad på sthlm och dalarna också!
Kristina: Ja, det är väldigt märkligt...
Therese: Höstdepressioner är ju så vanligt och man hör mycket oftare folk som avskyr mörker och kyla än tvärtom. Nu är det ju inte så att jag inte gillar värmen, för den gillar jag absolut. Det kan bara kännas lite tomt när snön smälter och det plötsligt blir ljusare, man kan liksom inte gömma sig och förväntas vara så glad, uppåt och nästan förälskad.
Cicci: 10 grader och sol var det här igår också. Men nu känner ju inte jag av det alls för tillfället, jag tittar mest ut - befinner mig liksom inte så mycket där ute. Skillnad mellan Stockholm och Dalarna beror ju på var i Dalarna man pratar om. Det behöver inte skilja så mycket på Falun och Stockholm, men sen kan man åka ytterligare 20 mil norrut och fortfarande vara i Dalarna och det är klart att det kan skilja en del då.
:) själv kan jag inte låta bli att längta till våren och sommaren. Behöver värme! Vintern och kyla gör mig sjuk... ta hand om dig Johanna, hoppas du kryar på dig, för varje dag som går?!
Hi hi - du hade en roligt cynisk ton om de där blommorna som folk gick och köpte!