Jag på internat?
Superpositiv tackade jag ja.
Inombords är jag fruktansvärt tveksam.
När det står på hemsidan att "vårt internat är mycket enkelt" så känns det som att det minst sagt är mycket enkelt. Såhär är det: jag har redan bott i korridor och delat på kök, dusch och toalett och jag vill inte göra det igen. Jag vill ha mitt eget. Självständighet, ni vet. Jag vill ha mitt eget kök med mitt eget kylskåp och min egen diskbänk och där jag får ha det hur rent eller hur smutsigt jag vill, och där det doftar min mat, och där det inte ligger baconrester i diskhon och där soppåsen aldrig blir så full att den svämmar över och man till slut måste tömma hälften i en ny påse för att den ska gå att knyta ihop. (Nämnde jag att jag bott sådär förut eller?) Jag vill ha mitt eget badrum där jag kan gå på toa eller duscha när jag vill och där det inte blir stopp i avloppet på grund av någon annans långa hårstrån. Jag vill inte ha deras nittiosäng som hundra andra har legat i (i dubbel bemärkelse...) och jag vill inte ha deras nötta skrivbord och fula bokhylla.
Men: Jag kan ju inte få närmare till skolan. Och definitivt inte billigare boende där internet dessutom ingår. Och nu vet jag att jag har tak över huvudet i nollåttaland - och det är ju tryggt.
Fast jag är kluven som aldrig förr. Inte nog med att utbildningen i sig är lite som att söka sig tillbaka till journalistikinriktningen på gymnasiet - bor jag i ett inackorderingsrum blir det definitivt flashbacks från när jag var sjutton och flyttade till Uppsala. Flashbacks kan vara trevliga, men det känns lite som att den där tiden är förbi...
Haha, jag känner igen det där :)
Varje gång jag besöker en studentkorridor får jag flashbacks från mitt korridors/kollektiv-liv. Så skönt att ha lägenhet, lite som en lyx faktiskt.
christel: Jag har bott i egen lägenhet sedan jag flyttade från korridoren för sex år sedan (bortsett från några småperioder där min kompis var inneboende hos mig och när jag delade små ställen i Paris i några månader). Och jag stortrivs ensam. Dela en trea med någon kan jag tänka mig (för att få ner priset - om jag flyttar till huvudstaden), men korridor eller internat... phu...
Jag förstår dig. Jag har bott både i kollektiv och studentkorridor och det var kul men inget jag skulle vilja göra idag.
Therese: Inte jag heller. Jag känner mig för gammal trots att jag nog inte borde. Men jag föreställer mig att de som väljer internat kommer direkt från mamma och pappa. Vi får se hur det går. :)
jag har kanske en lgh till dej i nacka om du kan tänka dig lite avstånd till skolan. i "stan" är du på en kvart.
punaniii: Nacka är ju trevligt, även om det känns åt helt fel håll och jag inte kan säga något förrän om två månader... Allt är intressant dock... :)
Mina fördomar säger också att många på internat kommer direkt från mamma och pappa och har inte bott själva. Ska väl säga att en kompis som gick folkhögskola bekräftade dessa fördomar...
Ja det är riktigt trist att dela! Fast och andra sidan är det närmast omöjligt att få en lgh med bra läge i "nollåttaland". MEN! det kan fan vara värt att bo en bit bort med tanke på hår i duschen :S blää
Therese: Min mamma gick på folkhögskola, visserligen för många år sedan, och då var det extremt blandade åldrar. Så vi får väl se.
Rick: Internatet ligger i förorten, tjugo minuter med pendel från centralen, men å andra sidan är det där skolan ligger, så jag får kalla det bra läge, jag bor hellre nära skolan än nära stan.