barajagjohanna

»På min fritid spelar jag flöjt och piano. Jag bara ääälskar att sjunga och sjunger i kör sedan många år tillbaka. Jag vill bli årets Lucia för att jag tycker att det är en fin tradition som sprider ljus i vintermörkret. Jag skulle älska att sprida värme, glädje och kärlek så här i adventstider.»

Bla, bla, bla, bla...

Inatt roade min lillebror och jag oss med att lyssna på alla kandidater till Medelpads Lucia. Vi såg både när de berättar om sig själva och när de skrålar natten går tunga fjät... Samtliga tycker givetvis att Lucia är en fin tradition och de vill allihopa gärna sprida värme och ljus omkring sig (gud så sött!) och jag mest undrar när någon ska säga något oväntat.

Inte förrän inatt har jag röstat på någon Luciakandidat, någonsin. Men jag råkade ge 16-åriga Linnea min röst, för att hon 1. var den enda som stack ut genom att säga att hon vill bli Lucia för att ha något att berätta för barnbarnen (fast hon vill såklart också sprida ljus eftersom det är en sådan fin tradition), 2. hade mormor som förebild och 3. var väldigt söt. Eller vänta, utseendet spelar väl ingen roll? Jo, allt Lucia handlar om är att vara så söt och populär som möjligt.

Jag kanske bara är bitter för att jag aldrig fick vara Lucia. Jo, förresten, en gång. Det var på lekis då alla fick vara vad de ville. Alla flickor utom en valde att vara Lucia. Förutom den elektriska Luciakronan med glitter i, hade jag även ett elektrisk ljus i handen. Så mycket ljus som möjligt, alltså. Kanske var det så att även jag, en alldeles oskyldig sexårig Lucia med blont, krusat hår, bara ääälskade att sprida ljus och värme omkring mig. Eller kanske inte.

Bild