Det här med träningsställen...
Jag gillar verkligen Friskis & Svettis. För i Falun och i Uppsala där jag tränat på Friskis i flera år har det varit väldigt bra. Här i Sundsvall ser det bra ut på ytan. De har många pass att välja på och de har stora och fräscha lokaler. Men... människorna som är där... De har rosa cykelbyxor, gärna en för stor t-shirt från 90-talet med ett så gammalt tryck på att jag inte känner till det. På ett pass såg vi till och med en tjej som tränade i jeans. Hallå!? Många saknar taktkänsla, än mindre har de förmåga att koordinera sig.
Alltså, det är helt okej att gilla rosa cykelbyxor, och träna i jeans får man väl göra om man tycker det är skönt - och det är ingen som har sagt att alla ska ha lätt för koordination. Det är bara helheten som gör mig lite skeptisk. Det känns lite B, helt enkelt. Jag har testat ett handfull pass nu och inget har varit något wow-pass. Aerobicsen blev jag jättebesviken på. Med bara ett pass i veckan hade jag hoppats på att det skulle spruta endorfiner ur öronen på mig, precis som efter varenda aerobicspass i både Falun och Uppsala. Men ledaren hade ungefär fem steg som hon varierade sig mellan, och hälften glömde hon bort. Spinningen har varit närmast wow. (Spinning kan nog aldrig vara tråkigt.) Skivstången har varit bra, för där kan jag ju köra så tungt eller lätt jag vill, men... varför känner jag en viss pensionärsvarning? Var finns wow-passen och wow-ledarna på Friskis i Sundsvall? Jag måste testa fler pass. Och spinna lite mer.
ÅÅh, vad skönt att jag inte är den enda som är skeptisk! :) Och när var ni och kollade på Helex? Jag vill oxå..
Johanna: Näedå, det är du inte. Men helt seriöst, vi måste spinna lite mer! Vi var förbi Helex i slutet av förra veckan, eftersom två av dina grannar tänker köpa kort där... Det är synd att det ligger så långt från mig! Men det är nästan, nästan, så att jag funderar på om det blir Helex under våren istället... det får visa sig, vi har ju just börjat på Friskis!
Det är det där jag känner igen från friskis-tiden. Just att de inte har proffs utan oftare glada amatörer som leder passen gör att samma passa kan variera oerhört mycket beroende på ledare. Det kan ju variera på sats också, men lägstanivån är högre.
Ledaren på bodypump-passet (skivstång på friskis-språket) igår log genom hela passet och när hon tittade på mig och log ... GAH! Man var ju tvungen att fortsätta fast man ville lägga sig ner och dö. Hon var verkligen bra. Bra ledare (eller inspiratörer som det heter på ett annat ställe här i stan garv) är verkligen a och o.
Veronika: Många glada amatörer är dock bra. I Falun så var både aerobics-, skivstång- och pulsledaren heeeelt underbara och peppade verkligen järnet! Och Friskis i Uppsala har ju haft en av Sveriges främsta aerobicsledare (det var grymt att gå på de passen). Jag vet inte om det är lite sämre kvalitet här eller om jag helt enkelt inte hittat de bra passen än...
Har faktiskt inte tränat på friskis här i stan. I gymnasiet tränade jag dock på friskis i Sthlm.
Men rosa cykelbyxor är ju kult ;) Låter som 80-talsretro i Sundsvall, haha!
Veronika: Friskis i Uppsala är faktiskt bra!
Lisa: Haha, ja, ungefär, det är så det känns!