barajagjohanna

Jag hade precis bestämt mig för att skita i träningen, då fröken Fjällen ringde och sa att hon och fröken Siljan tänkte joina mig på passet. Jag var seg och trött och hade ont i ena benet och var inte på topp. Träning var alltså precis vad jag behövde. Så, mina dalkullor och jag gick på body combat. Det var verkligen helt galet roligt. Boxning och sparkar i luften i ett kampsportinspirerat pass till skön musik var precis i min smak.

Mina ben kändes som spagetti efter passet. Vad bra att jag hade en halvtimmes promenad hem... Mina ben känns ännu mer som spagetti just nu. Vad bra att jag just i kväll har tvättid, så att jag måste springa upp och ner för fem trappor... Vad bra att en tvättmaskin är trasig, så att det tar längre tid att tvätta, så att jag får springa i de fem trapporna ännu mer... Vad bra att jag har den sedvanliga promenaden till skolan att se fram emot i morgonbitti. Vad bra att jag ska ränna runt i stan som TV-reporter. Vad bra att jag direkt efter skolan ska promenera upp till Sidsjön. Vad bra att jag ska dansa boggie woogie i nittio minuter. Vad bra att jag ska promenera hem sedan.

Mina ben måste älska mig.