Inga ursäkter okej

Efter fem minuter hade jag ont i högerknät, vilket varade resten av passet. Efter en kvart hade jag ont i ryggen, kände mig stel och kunde inte ta ut rörelserna som jag ville, vilket förstås också varade resten av passet. Men äntligen! Aerobics. Jag hade sagt åt mr T att tvinga iväg mig på passet i kväll om jag skulle börja tveka. Och tveka gjorde jag - hela eftermiddagen. Jag kom på alla möjliga ursäkter till att inte träna. Ingen träningskompis som kunde följa med, jag hade ont i magen, var hungrig, hade helt enkelt ingen lust...

Men mr T gjorde som jag ville. Och jag kom iväg till ett pass som påminde mig om att det inte  är okej för min kropp att ha träningsuppehåll.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback