barajagjohanna

Det känns så fruktansvärt otacksamt att ha ett jobb att gå till varje dag, göra det bästa man kan och ändå få en lön som man inte går runt på - och då har jag ändå låg hyra, inga studielån, inga skulder, inga barn att försörja... Ändå går det inte.

Jag är så less på att gå back, jag är fruktansvärt less på det.

Jag sitter i en knepig sits just nu och kan inte göra så mycket åt situationen: jag trivs helt okej med det jag gör men vill ha heltid, vilket jag inte får för min arbetsgivare just nu. Jag kan inte söka andra jobb, eftersom jag bör vara kvar med tanke på att jag har en sjukskrivning att se fram emot och måste få lön under den tiden samt ha ett jobb att komma tillbaka till sedan. Jag kan inte få a-kassa upp till heltid eftersom man aktivt måste söka jobb för att få a-kassa. Visst, jag kan ljuga och låtsas att jag söker massa 25 procents-jobb, men jag känner inte för att ljuga. Jag känner inte för att strula med a-kassan. Jag har gjort det massor av gånger och de sitter på en del pengar som är mina. Men jag orkar inte. Jag är så less.

Särskilt less blir jag då jag tänker på våren. Vår älskade regering lär väl sänka sjuklönen en hel del samtidigt som de höjer avgiften till a-kassan. De tänker inte på oss som inte har något val, vi som vill jobba men inte får. Vi låginkomsttagare som har det tufft även på en full lön. Det var vi som skulle få det bättre. Yeah right. Jag kanske får 300 kronor mer i månaden efter deras sänkning av inkomstskatten, men de pengarna går ju oavkortat till a-kassan.

Och vad ska jag muntra upp mig med ikväll då? Tvätta. Vilken tur att det är hockey imorgon och helg sedan. Halleluja.

Vilken tur att jag har sovmorgon till sju imorgon, det känns nämligen som om jag aldrig kommer att komma i säng... Jag diskar och packar och målar naglarna och slänger sopor och packar lite till och funderar på om jag har glömt något och lyssnar på musik och funderar lite till...

Apropå ingenting 1, så gör mina ben ont. Jag kanske håller på att växa till mig lite.

Apropå ingenting 2, så troooor jag faktiskt att jag nästan lyckades fixa en godkänd vegetarisk måltid åt en köttätare ikväll. Spännande.

Och apropå ingenting 3, så känns det som om min blogg har blivit skittråkig. Förlåt! Jag ska skärpa mig. Men inte just nu, för nu jag måste verkligen försöka tänka efter vad som måste packas ner i resväskan. Jag ska ju med tåget till storstan efter jobbet imorgon.

Hahaha, det sista kan man ju bara tolka på ett sätt, haha! Grymt. Leksingar fattar. (Okej, jag har väl på sin höjd en handfull Leksingar som läser den här bloggen, men ni andra får helt enkelt skylla er själva för att ni av någon underlig anledning inte är Leksingar.)

Cider på tom mage och trött hjärna. Uppdrucken på tio minuter. Den satt där den skulle tror jag. Jag har två saker att säga.

1. Det är tur jag har en blogg. Vilka engagerade människor det finns. Här skriver jag ett inlägg om Försäkringskassan och massor av människor ger mig tips och råd och information. Ni är bäst.

2. Jag hade bestämt mig att inte åka på hockey, eftersom jag skulle få åka ensam, fikat drog ut på tiden och jag var trött som en idiot. Men så ångrade sig lillebror och vi åkte dit ändå. Och tur var väl det. Mitt dåliga humör sen Försäkringskassansamtalet vände. Cider med humor i pausen. Leksand vände 0-2 och vann med 4-3. Visserligen efter sd, men i alla fall.

Och oj, det blir en tredje grej också:

3. Gonatt.

Idag fyller min blogg 1 år. På ett år har det resulterat i 405 inlägg, 412 uppladdade bilder, 2483 kommentarer och 38335 besökare, varav 9607 unika sådana.

Jag visste redan innan jag började blogga att jag tyckte om att skriva, men under det här året har bloggandet nästan stärkt mitt tycke för det skrivna språket. Att blogga och att ta del av andras bloggar har nu blivit en del av min vardag och i takt med ett stigande läsarantal (även om det är långt ifrån så många som de större bloggarna har) märker jag att jag får tänka på vad jag skriver. Senast igår fick jag reda på att mamma börjat läsa. Kollegor läser (vem vet om chefen hittat hit?). Vänner läser. Och helt okända. Jag är dessutom övertygad om att jag har gamla nyfikna bekanta som jag inte har kontakt med längre, som är här och "snokar"...

Gensvaret man får i form av kommentarer, bidrar faktiskt väldigt mycket till lusten att fortsätta skriva. Det är det som är så roligt med en blogg, det blir faktiskt en tvåvägskommunikation med diskussioner, samtal och utbyte av erfarenheter. Så, tack för alla kommentarer!

Det är säkert fem år sedan jag läste boken, men ändå finns den fastklistrad i min hjärna. Den här boken måste väl ändå vara lite kult? Man ska läsa den.

Egalias döttrar av Gerd Brantenberg utspelar sig i landet Egalia där det är männen som äter p-piller, klär sig i tighta kläder och använder bh (ph). Bokens huvudperson bildar Mansligan, en maskuliniströrelse, vilka gör uppror mot kvinnoförtrycket.

Det är en speciell bok som ger läsaren en tankeställare. Bokens historia är egentligen inte särskilt intressant, enligt mig, men bokens språk gör att det känns som ett väckelsemöte, och den sätter läsaren i en sits där det är omöjligt att inte reflektera över samhällets struktur. Varför säger vi MÄNniskor? Varför säger man "man"? Varför är man till exempel brandMAN även om man(!) är kvinna? Du kommer inte att få svar på de här frågorna i boken, men du kommer inte undan från funderingarna.

Gör du det (köper Aftonbladet), kommer du att få köpa filmen Amélie från Montmartre för bara 19 kronor. Det är världens bästa film, så det är ett alldeles ypperligt tillfälle att få den larvigt billigt.

Snart kommer mamma och hämtar mig. Det blir bra att träffa en specialist på skolios - äntligen någon som vet vad han pratar om. Men jag är helt sjukt nervös. Jag har ingen aning om vad jag kommer få höra och det är det som är så läskigt. Det känns som dagen D, som om jag kommer få min dom, som jag efter idag vet lite hur min framtid kommer att bli. Andas in djupt genom näsan. Håll andan. Andas ut.

Det blir en lång dag. 68 mils bilåkande.

H-h-hejdå s-s-så l-l-länge...

(Positivt tänkande... jag ska till Winnerbäcks hemstad!)