barajagjohanna

Jag har aldrig förstått mig på den här dagen. Det känns mest som att det handlar om att stackars ensamma singlar mår dåligt och känna sig ännu mer ensamma. Jag räknar inte in mig själv i det gänget, nej. Visst är jag singel, men jag känner mig inte ensam (om jag inte känner efter alltför mycket förstås) och jag mår inte dåligt över att alla par är så lyckliga och äter middag och ger varann presenter på alla hjärtans dag. Nej. Det jag inte gillar med den här jäkla dagen är alla krav. De som har en flick- eller pojkvän måste ju känna sig tvingade att köpa en present, ge en ros, köpa ett töntigt I-love-you-gosedjur eller gå ut och äta middag. På just den här dagen. Jag gillar inte påtvingade saker. Det är samma sak som på julafton. Ge paket för att man ska, inte för att man vill. Varför? Kan inte alla bara dumpa alla hjärtans dag nästa år? Istället kan man väl ge någon blommor, skicka ett vykort, ge en present eller överraska med middag vilken annan dag som helst? Det blir liksom mer oväntat då, och kommer mer från hjärtat, och åtminstone jag uppskattar sånt mycket, mycket mer. Ett sms idag som önskar mig en trevlig alla hjärtans dag känns liksom... jaha? Alltså, tack för omtanken, men jag skulle blivit gladare av att få ett sms en helt vanlig tisdag.

Nej, jag tycker inte om den här dagen.