Lite fulare, lite bekvämare, lite smartare.

Ballerina. Sandaler. Stövlar. Flipflops. Converse.
Nätta, fina skor. Men det är skor som i princip saknar sula, som inte har vare sig stöd för hålfoten eller stötdämpning.
Skor som varenda tjej går i.

Jag önskar att jag kunde fortsätta använda dem. För till klänning, kjol och stuprör passar det ju inte jättebra med ett par rejäla jympadojor, precis. Men med en stelopererad ländrygg som saknar stötdämpande diskar, med ett par fötter som får onda knölar och värker och med benhinnor som protesterar, så bestämde jag mig. Faktum är att jag sett fler smarta människor i Stockholm än vad jag sett någon annanstans – fler använder fotriktiga skor. Även till kjol. Och ja, jag erkänner, jag har sett snyggare matchningar, men vad gör man?


Mina nya kompisar. Hoppas de inte ser jätteroliga ut till tunika och leggings...


Beach 2010* here I come?

Jag förstår mig inte riktigt på mig själv. Jag köper ett par shorts som är i minsta laget och säger att nu jäklar, nu får jag inte gå upp i vikt, dags att hålla igen på onyttigheterna. Och vad gör jag? Jag äter ännu mer! Och rör mig inte därefter. Herregud. Innan det blir väder för korta shorts har jag väl växt ur de dyra shortsen.

*Oh, det är egentligen verkligen  mot mina principer att prata om någon beach-säsong-kropp...

Gissa favoritfärgen


Lite... tajt, kan man säga.

Ja, alltså, om vi säger så här: De fantastiska jeansshortsen jag köpte på shoppingkvällen i går var ju inte i största laget, direkt. De är små. Väldigt små. Och nu pratar jag inte om några minishorts där man nästan visar hela härligheten, för det gör man inte. Nej, vad som är litet är storleken. Jag överdriver nog inte när jag säger att de blir för små om jag går upp ett kilo. Så nu måste jag nog göra situps och rygglyft. Varje kväll. Usch, vad fånigt...

(Däremot köpte jag ett linne som jag tvärtemot shortsen kan tillåtas växa i. Dålig kombo.)

Lite choklad, lite tidning, lite kaka? Gratis? Jatack.


Jag fick min första goodie bag i kväll. Ah. Fantastiskt. Det är en sådan där töntig sak, goodie bags, som alla häftiga modebloggare får på alla events de går på. Men det är svårt att ogilla en kasse med massor av smått och gott i. Som dessutom är gratis... Shoppingkvällen på Mango anmälde jag mig till för att min kompis var med och anordnade den, för att det var en rolig grej som jag kunde ta med en annan kompis på och, ja, för att få en goodie bag. Att jag skulle komma därifrån med kläder trodde jag inte. Särskilt inte med bland annat ett par fina jeansshorts. Men det gjorde jag. (Nu fattas bara att beställa den där solsemestern där kläderna passar perfekt.)

I dag: en bra hårdag.

Min frisör från Falun har också flyttat till Stockholm – perfekt. När jag kom till henne i går visste jag inte om jag skulle komma hem som brunett, blondin, rödlätt, långhårig, korthårig eller kanske precis som förr.

Jag litar på min frisör. Hon kan mitt hår. Det var hon som permanentade mig krullig för första gången för många år sedan när hon var elev. Det var hon som senare rakpermanentade det när en annan frisör misslyckats med permanenten. Det var hon som gjorde mig mörkhårig första gången. Hon har också färgat mig guldaktig, klippt lugg, färgat utväxt, färgat mina ögonbryn. Hon vet vad hon gör och jag kan inte minnas en gång jag gått hem från ett besök hos henne och känt mig missnöjd.

I går kom jag hem med ett rödlätt hår avhugget över en decimeter. Och jag är supernöjd.

Efter att ha haft frisyrer från tre centimeter till midjelångt, från krulligt till sprikrakt och färger från ljusblond och illrött till svart vågar jag påstå att livet blir lite roligare om man vågar prova något nytt.

 


Om jag ska dölja dem får jag sluta le

I en provhytt i dag (med alldeles för bra ljus) upptäckte jag inte bara att jag måste plocka ögonbrynen. Jag upptäckte också två, tre, fyra, kanske fem  rynkor i ansiktet. Herregud. Herregud. Herregud.

Joppetunikan



Den här sortens inlägg är ganska sällsynta för min del. Senast jag la upp en outfitbild likt den här var för två år sedan. Men... jag har så länge velat ha någon sorts skjortklänning/tunika. Jag har dock aldrig någonsin sett någon som känts hundraprocentig, som känts jag. Och de få gånger jag har provat en har jag inte alls känt mig bekväm.

Men så sprang jag på den här i går.
Färgerna, mönstret, passformen.
Jag tror den är sydd för att jag ska köpa den. Så det gjorde jag.


Jag är i Paris. Skulle shoppa kläder. Det blev en termos.

I dag har min man och jag varit på shoppingrunda i Paris. Planen var att jag skulle köpa allt bra jag hittade på min favoritaffär Bershka. Jag har liksom undvikit mellandagsrean i Sverige - eftersom jag ska till Paris. Och på en shoppingrunda i Paris ska det ju inte vara så svårt att hitta något. Paris är ju Paris, liksom. Men i dag kom min man och jag till Bershka på rue de Rivoli, och redan vid första anblicken insåg jag att de här kläderna inte var något för mig. Vi gick runt, runt och jag hittade absolut ingenting  i min smak. Vi kikade dessutom på alla våningar på Sammaritaine, på Zara, till och med på H&M, men allt jag såg var fult. Min man, däremot, hittade tack och lov ett par snygga saker på mitt favoritställe. Men inte jag. Då struntade vi i shoppingen och åkte på sightseeing istället.

Jag kommer lämna Paris i morgon kväll utan att ha shoppat kläder. Det är första gången det händer. Helt sanslöst. Däremot köpte jag pärlor att göra armband av första dagen. Och den fantastiska termosen jag köpte i går var förstås ett hysteriskt bra klipp. Men nu tror jag bestämt att det väntar lite shopping i Sverige.

Humörhöjning!

Tänk att lite shopping kan göra en så glad. Mamma har varit här i ett dygn. Vi har köpt hem asiatisk mat, ätit mintkladdkaka, tittat på Idol och shoppat på Birsta City. Shoppingen var inte meningen. Mamma ville till Birsta och jag tänkte att det gör ju inget om jag skulle hitta en vinterjacka eller ett par vinterskor...

Någon vinterjacka hittade jag inte, men jag hittade två  par skor. Galet! Om ni inte förstått det ännu, så har jag enorma problem med att hitta skor eftersom till och med 35:or kan vara stora ibland - mitt utbud är med andra ord väldigt litet. Men nu lyckades jag få med mig både ett par billiga vinterstövlar och ett par billiga vardagsstövlar hem. Dessutom råkade jag köpa ett par träningsbyxor, ett par leggingsliknande jeans med nitar, en snygg t-shirt och en fin trekvartsärmad tröja. Hoppsan! Det är sällan jag går på shoppingrundor numera, så när det väl händer, med sådana här fynd dessutom, är det underbart.

Jag känner inte igen mig själv när jag ser mig i spegeln

Mitt mörkbruna hår har haft en väldigt otrevlig blond utväxt ett tag. Efter en vecka i Grekland var utväxten ännu blondare, särskilt intill pannan var det väldigt ljust, vilket inte alls såg trevligt ut. Normalt skulle jag färgat utväxten mörk. Men inte i dag. Efter nästan fem timmar hos frisören är mitt fejk-mörkbruna hår inte mörkbrunt längre.


I väntan på bröllopsinbjudan

I går sprang jag på en fantastisk klänning. Bandeaumodell. Turkos. Svarta blommor i kjolen. Sidenband i midjan. Satt som en smäck (när jag hittar rätt bh) och jag tänkte sittning i höst och eventuella bröllop och jag slog till.

Sådant här gör jag aldrig. Inte med en klänning som är för fin för att ha till vardags. Inte med en klänning som jag inte ser särskilt många användningstillfällen för. Men den passar ypperligt att ha på bröllop. Så nu väntar jag bara på en inbjudan till någons bröllopsfest, så att jag får använda klänningen och slippa ångesten över pengarna som lämnat mitt konto.


Det är nåt konstigt med min garderob...

Jag tog fram mina favoritsommarbyxor ur garderoben häromdagen. Ve och fasa när jag upptäckte det hemska - de verkar ha krymt sedan förra sommaren! Hrm. Jättekonstigt. Krympa i garderoben?! Jag fattar ingenting.


Skulle shoppa bort skolångest - fick shoppingångest

När jag köpt ett linne, en t-shirt, en handväska, ett par solbrillor, en bikini, underkläder och ett träningslinne, satte jag köpstopp för mig själv - så länge jag inte skulle hitta något extraordinärt förstås.

Då såg jag ett roligt halsband som jag inte kunde motstå.

Ops.

Men jag kände att jag behövde shoppa bort skolångesten lite. Ångesten är dock kvar. Men det är inte lika mycket över skolan längre, utan över allt jag handlat... Nåväl. Medan jag var på Birsta City och shoppade lite för mycket, stannade mr T hemma hos mig och diskade. Ganska fin fördelning av sysslor där, känner jag.

Som bekant hittar jag jeans och skor hemskt sällan

Vill bara säga att jag har köpt ett par baggybrallor. Jag har letat efter sådana i flera år.

Och ett par skor också. Alltså: jag har inte letat efter ett par skor i flera år - jag har köpt ett par skor. Viktigt, eftersom jag igår upptäckte att de enda skorna jag har med mig till Falun är trasiga. På två ställen.

(Ni har antecknat det här nu va?)

Men den var ju så snygg...

Studentekonomi + julmånad + stundande Parisresa + jävligt dyr tröja = lite dumt kanske...

Tillfälligt avbrott: barajagjohanna goes lite modeblogg


I helgen köpte jag den här mössan. Jag har velat ha en sådan i, och nu överdriver jag inte, flera år. På riktigt.


Den är så skön.

Och varm.
Och så fin.
Och skön.
Och så fin.
Och varm.
Och... ja...


Först 7 månader efter födelsedagen nyttjar jag presentkortet

Jag har köpt ett par jeans! Det var liksom över ett år sedan sist... Jag som gillar lite högre jeans, som håller in "allt runtomkring" ni vet och gör att man ser lite mer slimmad ut, har köpt ett par superlåga... hrm. Men de sitter ju så fint över både rumpa och ben och det händer liksom aldrig. Och det var en färg jag inte har och de var inte svindyra, så jag var tvungen.

Slutsats: jag får inte gå upp i vikt (åtminstone får inte magen och kärlekshandtagen byggas på) och lite kärlekshandtag är bara charmigt. Eh.

Vad brun jag hade blivit om jag varit ledig alla dessa soldagar...

Eller, jag menar ju förstås: vad skönt att min hud inte kommer att åldras i förtid, och att jag minskar risken för cancer, och att jag tjänar pengar, nu när jag varit inne på jobbet alla dessa soldagar...

Propaganda


T-shirt från Bershka.

Tidigare inlägg