barajagjohanna

Det var längesedan jag slappnade av framför Grey's Anatomy. För det är ju verkligen min avslappning. Min egentid. En kanna te, lite choklad och så en filt i soffan, med datorn på bordet. Under avsnittet av Grey's är jag totalt i min egna värld. Det var längesedan nu. Därför var det extra behövligt ikväll.

Efter en arbetsdag som jag var nära att skippa på grund av en fruktansvärd trötthet, behövde jag verkligen den här sköna kvällen i min ensamhet. Helt frivilligt började jag läsa klasskompisarnas reportage. Jag är imponerad över vilka duktiga skribenter vissa är. Till råga på allt har orden börjat flöda ur mig och mitt projekt fortsätter. Långsamt. Framåt, men långsamt.

Gårdagen var min lediga dag, vilken jag spenderade väl. Först trodde jag att hela dagen skulle skita sig, då jag vaknade med migrän. Den botades dock med en Ipren, en lunch hos föräldrarna och en timmes hård sömn i deras gästrum, i min gamla säng. Därefter var jag faktiskt och tränade, trots en enorm trötthet. Kvällen tillbringades tillsammans med barndomsbästisen som är julledig från skolan i Göteborg. Det blev varma mackor, julgodis, sällskapsspel och massor av skratt tillsammans med henne och hennes mamma och systrar, i huset där jag halvt har växt upp, granne med huset där jag levde mina första sjutton år. Trots en illa start på dagen, resulterade det just i en sådan dag som jag behövde.

Morgondagen ser jag inte fram emot. Jag vill inte gå upp tidigt. Men allt handlar om pengar, och bara jag har klarat tisdagen, så får jag koncentrera mig på annat än jobb i ett par veckor...