Alltså, förlåt, men jag kommer verkligen inte på någon vettig rubrik
Jag tänkte länka till ett inlägg som min Ida skrev för inte så länge sedan. Men med risk för att bli missförstådd just nu, så struntar jag i det. Förmodligen återkommer jag till ämnet någon gång.
Istället måste jag länka till det gulliga som Becka har skrivit på sin blogg. Jag blev faktiskt både glad och rörd av att läsa de fina önskningarna om mig - det kom i rätt tid.
Sängen nästa. Jag ser fram emot min sovmorgon. Desto mindre ser jag fram emot dessa sovmornar som hindrar mig från att se på hockey på kvällarna. Nu handlar det "bara" om junior-VM, vilket ändå gör mig jätteförbannad (ja, för imorgon spelar Sverige semifinal och på fredag är det final, vilken jag vill se oavsett vilka lag som spelar), men när det så småningom börjar handla om att jag missar Leksands hemmamatcher vet jag inte vad jag ska ta mig till. Det gör mig så arg att jag inte ens ska skriva om det, jag spårar bara ur. Nattinuffsan.
Ja usch, känslan när man missar favoritlagets hemmamatcher- det är smärta det! Svårt att förklara för "oinvigda" hur det känns...
becka: Jaa, verkligen. Som tur är krockar mina tider inte med nån match i januari, halleluja! Jag lär väl dock inte ha samma tur i februari...