barajagjohanna

Jag blir inte överförtjust när jag får ett mail dagen innan lektion där jag bland annat får veta att vi bara ska koncentrera oss på de tio första kapitlen i boken vi ska ha läst ut. Det är tydligen bra om vi läser ut hela boken, men om det är stressigt räcker det alltså med tio kapitel.

Det är inte jättekul att få reda på det när jag har jobbat stenhårt de tre senaste dagarna med att hinna läsa ut boken, samtidigt som jag har haft skrivuppgifter att göra och ett jobb att sköta.

Hey! Jag har haft det jättestressigt! Jag gjorde en extra uppgift för att jag inte var på lektionen, jag satt med datorn på hotellet i Linköping till midnatt, jag var på mitt jobb både lördag och söndag och har besökt BB tre gånger och ändå har jag både gjort mina skrivuppgifter och lyckats läsa ut romanen genom att utnyttja varje lunchrast, varje fikarast, varje ledig minut. Klockan två inatt släckte jag lampen efter att ha läst ut boken, alla trettiosex kapitel.

Hade jag vetat att jag bara behövt läsa tio kapitel hade jag kanske sluppit en överhettad hjärna i helgen. Jag kanske hade kommit ihåg allt jag skulle komma ihåg. Jag kanske hade sluppit stanna på en parkeringsplats för att jag var så stressad att jag inte kom ihåg vägen till sjukhuset. Jag kanske inte hade behövt känna det stressade magontet krypa sig på. Jag hade kanske hunnit gå på bion jag ville se.

Men nej. Jag gjorde det vi blev tillsagda att göra.