barajagjohanna

Sex veckor. Så lång tid har det gått sedan jag såg honom sist, han med jordens längsta ögonfransar, de gladaste blå ögonen och den sötaste lilla munnen som försöker säga så mycket. Från att ha träffat honom flera dagar varje vecka, är sex veckor ganska mycket. Inte konstigt att han är lite blyg i början, även om jag fick en helt frivillig kram när jag visade mig i dag. Sedan var det väldigt trevligt att få läsa, sjunga och busa lite med systersonen igen.