barajagjohanna

Melodifestivallåtarna presenteras alltså från och med i år på fredagen innan festivalen, klockan 21.04 i P4. Jag lyssnade ikväll, så nu har jag lite koll på låtarna inför morgondagens tävling. Vill du också ha koll kan du fortsätta läsa.

Money - Elin Lanto
»Det är ett showigt nummer», säger Elin till P4. Det är möjligt, säger jag, att numret kan bli showigt på scenen. Men det är en ganska trist låt, jag började tänka på annat ganska fort.

Anything But You - Andersson & Gibson
Simon and Garfunkel, beskriver Stefan Andersson låten, och så känns det direkt när den börjar. Tillsammans med Aleena Gibson låter det jättefint. Dessutom är låten otroligt vacker, faktiskt. Enligt mig den bästa i det här startfältet. Det blir spännande att se den på scen.

Samba sambero - Anna Book
Anna Book, bah, tråkigt, tänkte jag. Låten börjar dessutom som en tråkig, fartig töntschlager och det är ingen låt i min smak. Om man jämför med hela startfältet är dock låten... okej. Hoppas hon inte går vidare bara för att det är hon.

Clubbin - Addis Black Widow
Oj, vad är detta? Om jag säger såhär: den här låten går inte vidare.

Move - Andreas Lundstedt
Mina förväntningar är höga på snygg-Andreas! Låten är, som Andreas själv säger, lite medryckande, jag vill gärna börja dansa, det känns som en klubblåt. Men det är för lite bas och för mycket dataljud. Och var finns schlagern i låten?!

Jag tror på människan - Tommy Nilsson
Väldigt Tommy Nilsson. Men lite trist, lite för segt... »Ojojoj!» sa Carolina Norén när låten var slut. Betyder det att den var bra då, eller...? Jag blev trött.

Hypnotized - Sofia
Grekiska tongångar, vilket ju är trevligt. Men jag tycker inte att den här låten var så speciell heller. Den kan dock absolut rycka upp sig på scenen.

God Morgon - Uno & Irma
Jag gillar Uno Svenningsson och det här är... Uno Svenningsson. Men... det är lite trist.

Sammanfattning: Det är svårt att skapa sig en uppfattning efter att ha hört låten endast en gång, men det är därför det är så bra att lyssna på låtarna innan man får se dem på TV. Det här är inget starkt startfält. Jag saknar schlager.

På lördag är det startdags för Melodifestivalen 2007. Festivalen börjar i Jönköping och pågår sex lördagar i rad. Kul, tycker jag, möjligtvis är sex lördagar lite väl mycket, kanske även för mig. Eller nä, det blir kul. Årets startfält känns dock inte riktigt lika starkt som 2006. Men det ska bli otroligt spännande att se hur Kristian Luuk fixar programledarjobbet och dessutom är jag givetvis väldigt, väldigt nyfiken på bidragen... I flera år har man kunnat lyssna på bidragen i P4 strax efter klockan 14 på lördagarna, vilket har varit väldigt bra för att få höra bidragen ett par gånger innan man ser dem på TV och därmed slippa skapa sig en uppfattning av att bara se dem på scenen i tre minuter. I år hittar jag dock inget om detta i P4:s programtablå för lördag. Synd om det är borttaget.

Nåja, nedräkningen började egentligen för längesedan, men nu har den börjat på allvar.

Du växte upp i det lilla landet, du känner doften av skrapsår och grus. Av skogens nässlor och bäcken därigenom mellan rader av symmetriska hyrehus. Där hade någon slagit i spaden och drömt en dröm, men det är ingenting som märks där idag. Där gror nu bara drömmen om en väg därifrån. Ett annat liv, ett annat jag.

Den stan hade inga visioner, inga öppna hav, ingen kust, inga salta historier i väggarna, inga svindlande höjder, ingen lust. Känner du hur längtan tar, hur du sträcker dig och stretar? Bakom varje hög av sand, finns guld för den som letar.

Minns du morgonljus eller svärta? Ser du lampan slocknad eller tänd? Minns du hennes brinnande hjärta? Blev du värmd då eller blev du bränd? Bränt barn vill in i elden, bort från askan och det rena grå. Bränt barn har fått smak för värmen, har fått kärlek till det stora blå.

Att komma hem är som att resa i tiden. Du känner samma känslor igen. Den där kvalmiga, väntande friden och samma kärlek och vemod igen. Nu skiner solen och nu blänker ljuset i alla fönster, i alla krypin. Men i en etta i det högsta huset, där rullar inlandsisen in.

Vart ska du gå? Vad ska du göra med tiden, med alla tusentals nätter och dar?
Ska du schemalägga hela livet eller ha din rastlösa frihet kvar?

För den som letar, Lars Winnerbäck

Det här handlar om att låta ens musiksamling slumpas fram och se vilken låt som kommer fram som svar på ett antal förutbestämda frågor. Jag lade in alla låtar på datorn, vilket är allt från schlager till hårdrock, irländsk fiol, töntdisco och massor av Lasse Winnerbäck. Spännande...

 

Will it be ok? You oughta know
How are you feeling today? 10 changes
How do your friends see you? Du hade tid
Will you get married? I en rosa helikopter
What is your best friend's theme song? Det är visst nån som är tillbaka
What is the story of your life? The promise man
What was high school like? Ease your feet in the sea
How can you get ahead in life? Sleep the clock around
What is the best thing about your friends? Het
What is tonight going to be like? För dig
What is in store for the reminder of this weekend? Säg det som det är
What song describes you? Där elden falnar (men fortfarande glöder)
To describe your grandparents? Picture
How is your life going? Balladen om Pippi, Rasmus och Ronja
What song will they play at your funeral? Hold me closer
How does the world see you? Song for Ireland
Will you have a happy life? Hugger i sten
What do your friends really think of you? MARlen TYRell
Do people secretly lust after you? Starman
How can I make myself happy? Shoreline
What should you do with your life? Tears in heaven
Will you ever have children? Stars

Hahaha, det sista kan man ju bara tolka på ett sätt, haha! Grymt. Leksingar fattar. (Okej, jag har väl på sin höjd en handfull Leksingar som läser den här bloggen, men ni andra får helt enkelt skylla er själva för att ni av någon underlig anledning inte är Leksingar.)

Oj, oj, oj. Det här kommer jag leva på länge. Just nu svävar jag på små moln... Det var min tredje konsert med Lasse, och den bästa, utan tvekan. Och det är nog bäst att jag slutar skriva här just nu, annars kommer jag att sväva ut och prata om hur kärleksfullt det känns på Lasses konserter och hur jag ryser i hela kroppen av hans leende, hur hela Hovet är så vackra och jag skulle säkert påstå att jag är smygförälskad i självaste Lars Winnerbäck också. Så eftersom det bara skulle bli fånigt, går jag och lägger mig nu. Jag ska trots allt upp igen om sex timmar.

P3 och "Programmet som fortfarande inte får kallas bögradio" med Özz och Markoolio. Ganska underhållande. Men så kom en ganska färsk grupp som kallar sig Pascal (tror jag, jag minns faktiskt inte) och förstör allt. De påstår att de har förenats genom kärlek och tycket för uppstoppade djur (!). "För att döda djur är så mycket finare än levande."

- Varför har det gått så bra för er? frågar Özz.
- Jag tror att det är för att vi är så bra, svarar en tjej och det lyser igenom att hon ser ut som ett frågetecken.
- Nämen... typ såhär... aaa inte vet ja, säger den andra tjejen.

- Vad vill ni säga med er musik?
- Eh, ja, äh, jag vet inte... vi vill skrika.
- Det behövs fler som uttrycker så mycket hat som vi, säger killen utan mansröst som försöker att låta klok och seriös.
- Men det är ju kärlek också.

Özz säger att gruppen tittar på varann och söker svar i varandras ögon. Jag kan säga att jag också ser det, trots att det är radio.

I sina texter sjunger de bland annat "spyr i gränder, knullar i ruiner". I studion spelar de en låt som heter "Dö på en toalett".

I radion hör jag alltså tre ungdomar som gång på gång i kör skriker "min enda vän är elvis! ingen annan förtjänar mig än elvis!" Det låter desperat. De skulle lika gärna kunna skrika "jag vill bli känd!". Det skär i mina öron av dessa tre unga wannabes som inte vet vad de vill säga med sina intetsägande texter. Jag förstår inte vem som har bestämt att de ska spela på Storsjöyran imorgon... Jag är hemskt ledsen, Pascal (det var så va?), men det här är bland det sämsta jag har hört.

Jaha. Grattis till Finland då. Jag känner mig rätt neutral. Sverige vann inte i år heller och då spelar resten inte så stor roll. Eller jo, jag är ganska glad att Finland vann istället för tvåan Ryssland och trean Bosnien-Hercegovina, eftersom jag inte var överförjust inte någon av de låtarna. Fyran Rumänien var kanon tycker jag och att Littauen kom sexa var lite kul. Faktiskt. Förvånande är dock att Malta tog sistaplatsen, jag som tycker att de var bra.

Well, en femteplats för oss är ju egentligen väldigt bra, men attans! Vi måste ju vinna snart!

Nu är det faktiskt dags att åka hem till mig och packa och sova, för imorgonbitti bär det av på kryssning till Helsingfors och det schlagervinnande landet. Och härmed slipper ni mer schlagersnack från min sida, åtminstone till februari nästa år.

Schweiz - bra refräng, skitseg vers.

Moldavien - har vi hamnat på ett skoluppträdande? Dessutom har tjejen onödigt lite kläder på sig.

Israel - nej! Blandning av gospel och amerikansk smörsång??? (Helvitt känns både trist och passé dessutom.)

Lettland - onej.

Norge - "nordiskt"? Nja, trist.

Spanien - Lite larvigt.

Malta - bra, sätter sig på hjärnan.

Tyskland - jorå.

Danmark - svängigt.

Ryssland - fjortisarnas favorit?

Makedonien - har inte ens nån kommentar... trist.

Rumänien - svängigt, dunk, bra!

Bosnien & Hercegovina - seeeg.

Littauen - haha, skitkul! De driver med hela grejer, jag kan inte annat än asgarva. De är nästan värda min röst!

Storbritannien - nja.

Grekland - bra! Otroligt dramatiskt. Bra låt, bra sångerska.

Finland - bra faktiskt.

Ukraina - lik Ruslanas som vann... helt okej.

Frankrike - trist låt som vanligt, men refrängen har fastnat i min hjärna. Kanske för att den är på franska...

Kroatien - refrängen också lite lik Ruslanas. Men inte alls lika bra.

Irland - fin!

Sverige - invincible!

Turkiet - nejnejnej.

Armenien - nä, men trevligt men lite latininspirerat också.

Phu. Jag började bli riktigt nervös. Bara tre finalister kvar och Sverige hade inte gått vidare. Hjärtat klappade ganska fort måste jag medge. Gud, vad töntig jag är. Efter lördag slipper ni mitt schlagerbloggande.

Jag kunde inte hejda mig när jag hörde "you gonna love this... SWEDEN!". Jag sträckte upp händerna och skrek rakt ut, sådär som jag gör när jag ser på hockey och Leksand gör mål. Hoppas inte grannarna vaknade. (Fast de borde ju vara vakna och titta.)

Konkurrensen på lördag blir dock desto hårdare. Men jag längtar dit. Nu är det nog hög tid att sova, jag ska upp om nästan exakt sex timmar.

KATASTROF. Jag har ju sett de flesta "inför-programmen" och tycker ändå att det har funnits några okej låtar, men nu förstår jag inte var de gått och gömt sig. Det lär ju bli en promenadseger för Carola till finalen.