barajagjohanna

Nu är det så nära att jag inte riktigt förstår hur nära det är. Imorgon efter skolan åker vi. Mooooot Paris! Fast först mot Hedemora och möta Åsas föräldrar som ska få skjutsa oss, och sen mot Nyköping och flygplatsen och SEN.... sen mot PARIS! Wow. Jag undrar hur jag kommer känna när jag kommer dit. Om jag kommer att bli glad och lyckligt nostalgisk, eller om jag kommer att tycka att det är lite jobbigt, som om jag är klar med den staden. Jag vet faktiskt inte hur jag kommer känna. Men jag är mest ivrig och förväntansfull inför att komma dit. Lite, lite resfeber bara. Jag vet ju precis vart jag ska med mètron till vandrarhemmet och så, med mètron hittar man överallt, men när man kommer upp från underjorden från Ledru Rollin så är det liksom fyra håll at välja på och jag vet inte alls vilket håll vi ska åt, men jag hoppas på att jag känner igen mig ordentligt. Hrm, det blir nog bra det här. Min backpackerryggsäck är långt ifrån lika full som sist. Då var den verkligen FULL. Nu är den nog inte ens halvfull, men det är kanon det, då finns det ju gott om plats för att ta hem saker...
À bientôt!