"Av jord är du kommen..."
"...och jord ska du åter bli."
När jag kom in genom kyrkportarna sneglade jag in mot altaret. Innan jag slog undan blicken skymtade jag en vit kista med färgglada blommor på. Jag tog ett djupt andetag trots svårigheten att andas normalt. Klump i bröstet. Stela käkar. Tänderna hårt ihop. Det var högt till tak, som det brukar vara i en kyrka, men det var vitt överallt till skillnad mot andra kyrkor. Fint. Neutralt. Och till en början gick allt bättre än väntat. Hjärnan lyckades stänga av. Träffade kusiner och kramade första fastern. Fortfarande sittandes i kyrkbänken lyckades hjärnan stänga av. Andra fastern med man kom in och vi kramades. Förutom man och barn till den döde saknade jag nu bara tredje fasterns ansikte.
När jag kom in genom kyrkportarna sneglade jag in mot altaret. Innan jag slog undan blicken skymtade jag en vit kista med färgglada blommor på. Jag tog ett djupt andetag trots svårigheten att andas normalt. Klump i bröstet. Stela käkar. Tänderna hårt ihop. Det var högt till tak, som det brukar vara i en kyrka, men det var vitt överallt till skillnad mot andra kyrkor. Fint. Neutralt. Och till en början gick allt bättre än väntat. Hjärnan lyckades stänga av. Träffade kusiner och kramade första fastern. Fortfarande sittandes i kyrkbänken lyckades hjärnan stänga av. Andra fastern med man kom in och vi kramades. Förutom man och barn till den döde saknade jag nu bara tredje fasterns ansikte.
Efter ett par minuter brast allt. Tillsammans med den sorgliga musiken som började spelas, så insåg jag att min tredje faster var ju den som låg i kistan där framme. Det var fruktansvärt konstigt att plötsligt inse att jag omedvetet satt och väntade på henne. Hon - den centrala när släkten träffas. Hon som alltid är glad. Hon som alltid finns där. Jag kom på mig själv vid minnesstunden att jag saknade något. Det var något som fattades. Efter ett tag insåg jag att det ju var hon som fattades. En väldigt konstig känsla att inte ha henne där. Hon hör liksom till.
»Det gäller att ta vara på livet«, sa mamma. Vilken kliché, men vilken sann sådan.
(Vad skulle jag göra utan dig, Ida? ♥)
Resa, resa och så resa lite till.
Paris sista april. Salzburg, Bad Gastein och Venedig mitten av maj. Charter till Medelhavet i augusti. Någon annanstans i september och tills vidare. Det låter som en bra planering, tycker jag.
Idag kom det på posten. Resebevis och biljett, information, kursprogram, inbetalningskort och en guide till reseledaryrket. Coolt! Idag tvivlar jag inte lika mycket som igår. Pengarna svider lite, men jag tror att det blir bra. Kursen innehåller sjukt mycket, så det kommer ju definitivt att bli en intensiv vecka. Madde på jobbet har anmält sig och det vore ju roligt om hon också kom med så att man känner någon...
Idag kom det på posten. Resebevis och biljett, information, kursprogram, inbetalningskort och en guide till reseledaryrket. Coolt! Idag tvivlar jag inte lika mycket som igår. Pengarna svider lite, men jag tror att det blir bra. Kursen innehåller sjukt mycket, så det kommer ju definitivt att bli en intensiv vecka. Madde på jobbet har anmält sig och det vore ju roligt om hon också kom med så att man känner någon...Det bästa av allt är att jag hinner hem till Eurovision! (Det var det enda jag tvekade över när jag skulle bestämma mig för att åka eller ej.) Kvalet missar jag (attans), men jag hinner hem till finalen och det känns skönt!
Råkade inhandla ett par jeans idag. Linda hade ju ett par så snygga på sig som dessutom bara kostade 400 spänn så jag råkade prova dem och de satt jättebra, så vad fanns det att tveka om? De är olik mina andra jeans och ett par snygga brallor för 400 pix kan man liksom bara inte låta bli.
(Allvarligt talat, nu får det faktiskt vara nog. Nu tycker till och med jag att vintern har gjort sitt för den här säsongen. Speciellt nu när det är så slaskigt. Och snön fortsätter att falla... snälla nån.)
(Allvarligt talat, nu får det faktiskt vara nog. Nu tycker till och med jag att vintern har gjort sitt för den här säsongen. Speciellt nu när det är så slaskigt. Och snön fortsätter att falla... snälla nån.)
Som en crème brulée.
Gunvald, ni vet, Mikael Persbrandt i Beck, är som en crème brulée kom Ida och jag på. En sån där som är hård utanpå, men mjuk inuti... Haha. Först tyckte Ida att han (Gunvald) var som strössel utanpå och som kolasås inuti. Sen tyckte hon att han var som ett ägg. Men så kom jag på att crème brulée faktiskt är det som är mest likt. Och sen blev jag riktigt sugen på en riktig crème brulée på en fransk restaurang (och nu talar jag om efterrätten, det man faktiskt kan äta, inte om Gunvald).
Det är min fasters begravning på söndag och jag har stora klädproblem. Först var det klart att jag skulle ha min svarta, långa tröja/klänning/vad-man-nu-ska-kalla-den med skärp i midjan som jag inhandlade i Paris i december. Men så kom beskedet att det skulle vara ljust och inga jeans. Där blev det näst intill omöjligt för mig. Och skor liksom? Det känns ju inte som om ett par gå-ut-stövlar passar på en begravning. Phu. En begravning är jobbig som det är, och så detta klädproblem. Jag tror ärligt talat jag inte har något som passar och hur kul är det att gå och inhandla begravningskläder? ...när man dessutom har dåligt med pengar. Hm.
Nu är det i alla fall hög tid att sova. Så trött som jag har varit idag behövs sömn, sömn och lite mer sömn.
Det är min fasters begravning på söndag och jag har stora klädproblem. Först var det klart att jag skulle ha min svarta, långa tröja/klänning/vad-man-nu-ska-kalla-den med skärp i midjan som jag inhandlade i Paris i december. Men så kom beskedet att det skulle vara ljust och inga jeans. Där blev det näst intill omöjligt för mig. Och skor liksom? Det känns ju inte som om ett par gå-ut-stövlar passar på en begravning. Phu. En begravning är jobbig som det är, och så detta klädproblem. Jag tror ärligt talat jag inte har något som passar och hur kul är det att gå och inhandla begravningskläder? ...när man dessutom har dåligt med pengar. Hm.
Nu är det i alla fall hög tid att sova. Så trött som jag har varit idag behövs sömn, sömn och lite mer sömn.
Frivillig att joina mig till Alperna i maj?
Jag har bestämt mig och jag har betalat in anmälningsavgiften. Det betyder att jag ska åka till Österrikiska alperna (Bad Gastein, Salzburg och även besök i Venedig) på reseledarutbildning 13-20 maj. Hjälp, vad ger jag mig in i? Har ingen aning om hur detta kommer att bli. En erfarenhet, och förhoppningsvis roligt. Men för tillfället tvivlar jag lite. Jag skulle gärna vilja åka tillsammans med någon, det skulle kännas lättare. Det är klart att man hittar folk, det vet jag, för jag har varit med om det förr, men tänk om... Det skulle kännas skönare att åka ihop med någon. Gå hit och ansök för tusan så sällskapar vi! (Reseledare kommer jag förmodligen inte bli, men det är en kul grej och en bra merit.) Kom igen nu, kompisar...
Götteboorrrj
Jag kom iväg. Jag tror att dunderkuren med alla vitaminer och Kan Jang hjälpte. Yes! Resan till Göteborg var dock inte alls rolig - tåget var nästan en timme försenat vilket gjorde att jag missade bytet i Örebro och inte kom med något annat tåg, så alla Göteborgsresenärer fick sätta sig på ett tåg till Hallsberg. Väl i Hallsberg lämnades vi där utan information. Öde. Vart tar jag vägen nu? Efter många minuter blev vi informerade om att vi skulle få åka buss till Göteborg. Det blev en jobbig bussresa på drygt fyra timmar. Och två timmar försent anlände jag till Göteborg. Phu. Stina och jag var uppe till halv sex på lördagmorgonen efter prat, massa te, lite chips och dip och tv.
Har shoppat de snyggaste Converseskorna. De var perfekta, till min förvåning. Jag menar, man brukar ju aldrig hitta rätt storlek när man verkligen vill ha något. 35 satt utmärkt. Jag börjar tro att mina fötter krympt. Sedan: Lunch på stan. Middag på grekrestaurang. Utgång. Drinkar för halva priset. Nattmat på Donken och min mage protesterade lite.
Mamma ringde tidigare på dagen och påminde mig om att klockan skulle ställas om, så att jag inte missade tåget. Självklart skulle jag komma ihåg det. Eh, eller? Det var inget någon av oss hade i huvudet när vi kom hem på morgonkvisten i morse. Så jag vaknade i tron om att klockan var tolv. Läste ett sms från Melinda som undrade om jag kommit ihåg att ställa om klockan. Shit! Det hade jag inte. Klockan var ett och jag skulle träffa Melinda för en fika halv två. Tåget tick tre. Panik. Vi flyttade fram fikan en halvtimme och jag skyndade mig och kom fram med spårvagnen exakt i tid. Så frukosten åts på ett café tillsammans med Melinda strax efter två och tåget klev jag på två minuter innan avgång. Phu.
Göteborg. Ett skönt avbrott.
Har shoppat de snyggaste Converseskorna. De var perfekta, till min förvåning. Jag menar, man brukar ju aldrig hitta rätt storlek när man verkligen vill ha något. 35 satt utmärkt. Jag börjar tro att mina fötter krympt. Sedan: Lunch på stan. Middag på grekrestaurang. Utgång. Drinkar för halva priset. Nattmat på Donken och min mage protesterade lite.
Mamma ringde tidigare på dagen och påminde mig om att klockan skulle ställas om, så att jag inte missade tåget. Självklart skulle jag komma ihåg det. Eh, eller? Det var inget någon av oss hade i huvudet när vi kom hem på morgonkvisten i morse. Så jag vaknade i tron om att klockan var tolv. Läste ett sms från Melinda som undrade om jag kommit ihåg att ställa om klockan. Shit! Det hade jag inte. Klockan var ett och jag skulle träffa Melinda för en fika halv två. Tåget tick tre. Panik. Vi flyttade fram fikan en halvtimme och jag skyndade mig och kom fram med spårvagnen exakt i tid. Så frukosten åts på ett café tillsammans med Melinda strax efter två och tåget klev jag på två minuter innan avgång. Phu.
Göteborg. Ett skönt avbrott.
Det vilar en förbannelse över mig.
Alltså, man kan inte ha sån otur... För två veckor sedan skulle jag åka till Göteborg och hälsa på Stina, men fick vända på stationen pga magen som jag hade haft det riktigt jobbigt med hela veckan. Imorgon ska jag göra ett nytt försök att åka. Självklart går jag och blir störtförkyld. Trodde det skulle bli bättre, men hela veckan har det blivit sämre för varje dag och när det igår var den värsta dagen och jag trodde att vändpunkten skulle komma idag, blir det värre och jag får dessutom feber och går hem från jobbet. Så nu sitter jag med en "sjukkasse" från mamma för att bli frisk - Kan Jang, apelsiner, kiwi, nässpray, C-vitamin i form av brustablett samt en Cosmopolitan och en Amelia. Och jag tycker synd om mig själv. Fan, jag vill åka!
Paris, j'arrive encore une fois!
Nu är det bokat. Den sista april åker vi, Regina och jag, mooot Paris! Lyxar till det gör vi också med ett hotell istället för vandrarhem (fast ett billigt hotell såklart). För första gången har jag bokat en paketresa och får flyga från Arlanda (det var längesen jag flög därifrån), vilket känns extra roligt, hihi!Bilden här är en av mina favoritbilder. Den är så Paris, så hemma (med tanke på att jag bodde två minuters gångavstånd uppför backen till höger om Moulin Rouge) och så fin! Jag tog den sist jag var där, i december. Åh, vad roligt att det är dags igen! Nu känner jag mig dock lite lagom pank för första gången på länge faktiskt. Men det får det vara värt. Jag ska visa Paris för Regina och förhoppningsvis shoppa litegrann på Bershka, Morgan och Sephora bland annat, och äta löksoppa och crème brulée på Rue Mouffetard och sånt... jippi!
Hur ska det gå när jag ska till Göteborg i helgen? Jag som dessutom har betalat mina glasögon idag och flera tusen har försvunnit på två dagar. Jag hade ju tänkt att shoppa om jag hittar nåt i Göteborg. Och ingen hemresa har jag bokat. Ajajaj! Trodde faktiskt jag hade lite mer pengar. Men det löser sig alltid. Livet blir roligare om man åker iväg, så det får det värt som sagt.
Sol, snö, after ski, regn, varm choklad, äggmackor och blåmärken
Tänk dig att du är på after ski och du är kortare än de flesta andra, och ganska tunn också. Runt omkring dig är det mycket, mycket trångt. De flesta är gamla, tjocka, onyktra gubbar och en efter en försöker komma framåt fast det egentligen är omöjligt, så du blir puttad hit och dit och har inte en chans att göra motstånd. I och med att du är ganska kort, så är det enda du ser svettiga underställ, skidjackor och ölglas. På din nivå finns ingen luft. Till skillnad från de andra kan du varken se eller njuta av livebandet. Ja, så är det att vara Johanna på after ski. Hemskt. Men där stannade vi inte så länge.
Allt annat var supertrevligt. Det var heeeelt underbar väder i fredags. Kvällen/natten spenderade vi dansandes på HC. Lördagen tillbringades i backen, såklart. Vädret var inte lika bra, men åkandet var roligare. Trots att det regnade och vi var jättetrötta och skulle ta "näst sista åket" hela tiden, så sa vi "bara ett till" ungefär femton gånger... Vi utnyttjade liftkortet ganska bra med andra ord och det känns i hela kroppen idag.
Och idag är allt ganska upp-och-ner. En rolig helg, behövligt att komma iväg, men jobbet har hela tiden funnits i min hjärna. Och innan hemresan i förmiddags fick vi reda på att min faster nu har somnat in. Skönt för henne förmodligen, nu slipper hon lida. Men vad konstigt det känns. Och när jag kom hem till lägenheten fanns där ett brev från STS. Jag har blivit antagen till STS Alpresors reseledarutbildning i Alperna, åtta dagar i maj i Bad Gastein med besök i bland annat Venedig och Salzburg. Vad jobbigt, jag som ansökte för att jag mest inte hade något att göra, haha. Vill förmodligen inte bli just reseledare, men det skulle ju vara roligt att gå en kurs och se om turism-nånting kan vara något för mig.
Ägghuvudena Joppe och Jempa
Allt annat var supertrevligt. Det var heeeelt underbar väder i fredags. Kvällen/natten spenderade vi dansandes på HC. Lördagen tillbringades i backen, såklart. Vädret var inte lika bra, men åkandet var roligare. Trots att det regnade och vi var jättetrötta och skulle ta "näst sista åket" hela tiden, så sa vi "bara ett till" ungefär femton gånger... Vi utnyttjade liftkortet ganska bra med andra ord och det känns i hela kroppen idag.Och idag är allt ganska upp-och-ner. En rolig helg, behövligt att komma iväg, men jobbet har hela tiden funnits i min hjärna. Och innan hemresan i förmiddags fick vi reda på att min faster nu har somnat in. Skönt för henne förmodligen, nu slipper hon lida. Men vad konstigt det känns. Och när jag kom hem till lägenheten fanns där ett brev från STS. Jag har blivit antagen till STS Alpresors reseledarutbildning i Alperna, åtta dagar i maj i Bad Gastein med besök i bland annat Venedig och Salzburg. Vad jobbigt, jag som ansökte för att jag mest inte hade något att göra, haha. Vill förmodligen inte bli just reseledare, men det skulle ju vara roligt att gå en kurs och se om turism-nånting kan vara något för mig.
Ägghuvudena Joppe och Jempa
Allt om Carola och lite till
Nej, jag hejade faktiskt inte på Carola igår. Jag SMS-röstade tre gånger på Sing for me (Andreas Johnson), och hoppades innerligt på att Carola skulle få stå och gapa av förvåning att hon inte vann. Alltså, Evighet bra, men jag tycker faktiskt att Sing for me är snäppet bättre. Jag tror inte lika mycket på Carola i Aten längre, jag tror att Andreas Johnson skulle ha lite större chans, faktiskt. Men allt var ju uppgjort innan, Carola skulle vinna, och det gjorde hon, men HA! inte så överlägset. Carola är ju otroligt bra, så länge hon inte pratar. För er som inte tittade på eftersnacket på SVT24 efter finalen igår kan jag meddela att Jennifer, mina föräldrar och jag satt och höll andan när Carola blev intervjuad. Hon är pinsam. Hon visste inte att hon var tvungen att sjunga i kvalet den 18 maj till exempel. När hon fick frågan om hur det kändes att kvala blev hon tyst, och sa sedan "Men... jag ska ju inte sjunga låten då... väl?" Hon fick då reda på att så var fallet och var väldigt bortgjord. Herregud. Efter tjejens (kvinnans? tantens?) uppladdning borde hon väl veta att hon ska sjunga i kvalet!? Nåja. Låten är bra, och den var bättre på engelska, så det ska nog gå bra, men som sagt är jag inte lika säker längre.Innan jag lägger ner Melodifestivalsnacket till i maj, måste jag säga att poängsystemet måste göras om till nästa år. Jag menar, efter juryrösterna hade Andreas Johnson vunnit. Folket borde ha lika stor makt som en av jurygrupperna. Och framförallt: slopa det där med att man fortfarande får ringa och rösta när juryn säger sitt... Åh, vad fel det blir.
Hemma i stugan i Sälen hade vi poängsystem som Jennifer anordnade. Det var en bra kväll med Melodifestival, ostbricka och lite godis. Och därmed är snacket om Melodifestivalen nedlagt, åtminstone till Eurovisionkvalet...
Drömmer mig bort
Jag längtar mig bort, som vanligt. Idag för ett år sedan fyllde Maria 21 år (grattis på 22-årsdagen, Maria! och grattis på 20-årsdagen, kusin Måns!). Efter att jag och Carro, idag för ett år sedan, hade tränat på Gym Suédoise tog vi på oss de vanliga kläderna och sprutade på oss lite parfym (precis som fransyskorna, eftersom ingen verkar duscha - här fanns inte ens möjligheten då duschar saknades). Sedan tog vi métron till Maria i Bastille där vi fick tårta och bål. Det var tider det...Bilden är inte från den 15 mars 2005, utan från en kväll i april, då vi var på baren Café Chérie i Belleville. Jag och Maria, fnittriga.
I gårdagens Metro läste jag en krönika om tecken på att man borde byta jobb. Det var skrämmande. Uh, jag borde verkligen bli lite mer positiv, men det är jättesvårt just nu. Idag har känt av min mage igen, jobbigt. Men imorgon efter jobbet börjar ett behövligt break från vardagen... Lyckopillret Jennifer "Jempa" kommer och vi ska åka till Sälen över helgen. Jippi!
Har letat efter ett par snowboardbyxor i en vecka, då de jag har är lite gamla och lite för små. Jag kan precis knäppa dem i midjan om jag drar upp dem under brösten typ, och de blir då lite för korta så det ser ganska fånigt ut. Men jag har tittat i fem sportaffärer och det finns inga byxor med rimligt pris. Så igår köpte jag en väst. Eh, som om det var det jag behövde. Jag kan upplysa er om att det absolut inte var vad jag behövde! Men den var snygg och den kan jag åka i och den har bra längd, så det kommer förmodligen inte synas att jag har byxorna i armhålorna. Det blir säkert jättebra.
Nu ska jag nog sluta tröstäta min 200 grams apelsinkrokantschokladkaka från Marabou och börja diska istället.
Ciao!
Neggo
Kanske är det så att jag är inne i månadens jobbigaste vecka vad gäller humöret. Det behöver dock inte vara så. Men det spelar ingen roll, oavsett vilket så är det inte lätt att vara jag just nu. Det har inte varit så att humöret har svängt egentligen, utan det har varit botten i två dagar. Jag tror, eller jag vet, att jag vet orsaken och det är så jobbigt, för just nu kan jag inte ens påverka. Orkar inte ens försöka faktiskt. Känner mig så less och uppgiven. Och framförallt extremt negativ. Det är jättejobbigt att känna sig alldeles grå inombords och att ha den där känslan av att mungiporna hänger i backen, och att jag bara skulle vilja skita i allt. Undrar om det skiner igenom. Ärligt talat hoppas jag att det syns, för det skulle vara bra. Och ja, jag är fullt medveten att man inte kommer någonstans med att vara negativ och jag är även fullt medveten om att det blir lite vad man gör det till, men just nu orkar jag faktiskt inte försöka vara positiv. Låt mig vara lite neggo.
(Psst, kolla, Mellan har gjort en Johanna-banner! Coolt! That's me liksom!)
Om en kvart...
Okej, nu hoppas jag att de som tittar på Andra chansen alldeles strax, förstår vilken låt som måste vidare. Jag pratar givetvis om The Name Of Love med Magnus Bäcklund. Den är så bra att de borde gjort ett litet undantag i Leksand och skickat honom direkt till Globen tillsammans med Linda Bengtzing och Andreas Johnson. Jag tycker att Magnus låt ikväll är den enda som borde vara klockren till finalen och jag hoppas hoppas hoppas att ni allihopa förstår det.Jag blir så trött på människor som uttalar sig om Melodifestivalen när de inte kan någonting alls om schlager. Har hört flera stycken som menar att Carolas låt var jättedålig och att till exempel Sandra Dahlberg och Günter var bättre. Hallå!? Om man ens kan påstå att Evighet (Carolas låt) inte är bra, så förstår man ju inte vad en schlager är. Senast för en kvart sedan läste jag att en tjej ville att Günter och Sandra skulle gå vidare igår. Suck. Jag finner inga ord...
Nu kommer min lillebror med Sibyllamat som vi tänkte äta framför Andra chansen. (Jag hoppas jag inte är alltför dum mot magen nu. Jag har ju hört att fet mat inte är bra. Nåväl, det visar sig väl.)
(Bild: Expressen)
Carola vinner sista deltävlingen.
För första gången tänker jag faktiskt blogga om Melodifestivalen. Jag är förvånad över mig själv att jag inte gjort det tidigare. Jag har just lyssnat på alla kvällens bidrag i P4, och lyssnat en gång till på Sveriges Radios hemsida. Tyvärr är det ju inget snack om saken vilken låt som är bäst. Det är Evighet med Carola. Den har det mesta som en bra schlager ska ha och är uppbyggd som en schlager (ni vet, förväntansfull början, trallvänlig melodi, fartig, stick, tonartshöjning, bra slut...). Jag var rädd för det. Det känns ju nämligen som Carola har gjort sitt i Melodifestivalsammanhang... samt att hon lätt skulle kunna vinna för att det är hon, inte för att hon har en bra låt. Men nu har hon en bra låt. Kvällens bästa. Det är nästan... nästan så att jag vågar säga att det är tävlingens bästa. Men det vågar jag inte säga än, för jag minns inte varenda låt såhär på rak arm. Jag kan bara säga att finalen om en vecka kommer att hålla hög klass med olika genrer.De övriga låtarna då? Att detta skulle vara årets vassaste startfält håller jag nog inte med om. Jag tycker att Leksand hade ett lite starkare startfält faktiskt. Den här omgången har möjligtvis vassa artister, eller snarare artister som tittarna känner igen. Roger Pontare, Günter, Sandra Dahlberg, Rednex, Björn Kjellman och så Carola givetvis. Men att låtarna skulle vara vassare håller jag nog inte riktigt med om och jag vågar mig knappt på en gissning om kvällens utfall, men tippar ändå att Rednex och Kjellman går vidare på ett eller annat sätt. Och såklart: Carola får flest röster och tar sig direkt till Globen. Skulle det inte bli så, så blir jag både förvånad och besviken (det trodde jag aldrig att jag skulle säga).
(Bild: Carola officiell hemsida)
Hej, mitt vinterland!
Man får passa på att göra saker på förmiddagen medan magen mår bra. Fredrik och jag kom nyss in från en sväng på sjön med skidor. En läkare får jag förresten träffa nästa vecka. Hade hoppats på idag, men men. Jag vet, det har varit ett jäkla tjat om min mage, jag ska försöka vara tyst om det nu.
Fredrik tar sats från bryggan och hoppas ut på isen. Haha!
(Han ramlade faktiskt inte i hoppet, utan efteråt när han skulle svänga. Men en rolig syn var det!)
Jag tycker allt att lillebror ser lite mer seriös ut än jag... hrm... :)
Fredrik tar sats från bryggan och hoppas ut på isen. Haha!
(Han ramlade faktiskt inte i hoppet, utan efteråt när han skulle svänga. Men en rolig syn var det!)
Utan resa...
Fick vända på tågstationen. Det gick inte. Fan! Jag känner mig så dum och naiv. Jag kände ju redan innan att jag hade ont. När jag gick ut med väskan kände jag att det gjorde ont, det gjorde ont på bussen, jag träffade Anna och kunde lika gärna börjat gråta om jag inte bitit ihop, det gjorde ont. På stationen fattade jag att jag inte kan sitta 5,5 timmar på tåget sådär. Fan. Jag börjar bli riktigt orolig. Läste om magkatarr och det stod att man inte hade smärta i mer än en till två dagar i rad. Nähä? Jag har haft riktigt ont i en vecka, och "lite" småont fram och tillbaka i närmare tre veckor. Just nu har det lättat lite så jag orkar sitta vid datorn. Och det är när det inte gör riktigt lika ont som jag kan orka ta tag i att söka läkare. Det är vad jag måste göra imorgon, hur mycket det än tar emot. Hjälp! Och närmsta möjliga helg gör jag ett nytt försök mot Stina och Göteborg... Usch, vad besviken jag är.
Johanna och magen på resa
Idag åker jag till Göteborg för att hälsa på Stina. Det ska bli kul, förutom att jag är lite orolig för min mage... Eller... ärligt talat är jag ganska mycket orolig. Att jag ska få ont, att den ska börja köra, att jag ska börja må dåligt... Särskilt orolig är jag för imorgon kväll då vi ska gå ut. Jag hoppas så att den kommer må bra. Välling och Ranitidin på morgonen, så hoppas jag att det löser sig. Och riskakor att knapra på under tågresan, ifall det börjar suga i magen. Usch, vad jag inte gillar att jag oroar mig inför detta, bara det är ju en stressfaktor.
Nu ska jag sminka mig för första gången på flera dagar, och packa lite grejer, så att jag kan slappna av med en bok sedan. Någon med magproblem (katarr) som har lunchtips? Det känns som om jag borde få i mig något mer en välling och blåbärssoppa liksom.
Trevlig helg allihopa.
Nu ska jag sminka mig för första gången på flera dagar, och packa lite grejer, så att jag kan slappna av med en bok sedan. Någon med magproblem (katarr) som har lunchtips? Det känns som om jag borde få i mig något mer en välling och blåbärssoppa liksom.
Trevlig helg allihopa.
Problem
Efter ett snack med vårdcentralen tog jag mig iväg till Apoteket för att skaffa tabletter för min mage, som sköterskan på vårdenctralen trodde var magkatarr. Suck. Och nu ska jag inte äta fet eller stark mat. (Bara för det är jag jättesugen på pizza och strips.) Och äta små portioner (omställning!) och ofta (omställning!). Bara snäll mat. "Och framförallt, ta det lugnt, försök att inte stressa." Jovisst, försöka går ju... Det värsta är att tabletterna inte hjälper och jag börjar bli orolig för vad det är...
Nu behöver jag hjälp igen. Och den här gången tänker jag inte säga vilka glasögon det lutar åt. Eller, ärligt talat vet jag inte vilka det lutar åt. Vet bara att jag tycker jag ser knäpp ut i allt, men ett par glasögon måste jag ju ha.
Nu behöver jag hjälp igen. Och den här gången tänker jag inte säga vilka glasögon det lutar åt. Eller, ärligt talat vet jag inte vilka det lutar åt. Vet bara att jag tycker jag ser knäpp ut i allt, men ett par glasögon måste jag ju ha.
(borttagna eftersom jag skäms för bilderna :))
Okej. Alternativ 1, 2, 3 eller 4?
Okej. Alternativ 1, 2, 3 eller 4?
Ett år går fort
De första dagarna blev det mycket virrande och letande med kartor hit och dit. Det var vid ett sånt tillfälle som jag såg Eiffeltornet första gången. Jag tyckte att det var jättehäftigt och tog bilden ni kan se här åt vänster.
Månaderna i Paris, det var tider det!
Illamående ord på en söndagseftermiddag
Det tåls att upprepa: Jag älskar vintern! Det är så otroligt häftigt med all snö som aldrig slutar att falla. Just nu snöar det visserligen inte, men det har det gjort i flera dagar (och veckor) och det är grymt mycket snö ute. Snövallarna har inte varit så höga på många år. Jag fick ta det lugnt med mammas bil till jobbet i morse, men på Kupolens parkering var jag tvungen att göra en rejäl handbromssladd. Haha! Jag snurrade ett helt varv och skrattade åt mig själv, körde vidare och parkerade bilen. Hihi.
För övrigt mår jag inte särskilt bra, har haft ont i magen länge och har misstänkt att det kan vara början till magkatarr. I förmiddags var det igång igen, fruktansvärt ont gjorde det, men inte som tidigare i veckan, utan nu var det mer må-illa-ont. Och må illa började jag göra så småningom också. Just nu mår jag bara illa, ingen magvärk. Ont i ryggen har jag också. Usch. Med allt skaffa barn- och gravidsnack blir man ju nästan orolig. Fast bara nästan.
So long. Jag ska lägga mig i soffan och läsa ut Elva minuter.
För övrigt mår jag inte särskilt bra, har haft ont i magen länge och har misstänkt att det kan vara början till magkatarr. I förmiddags var det igång igen, fruktansvärt ont gjorde det, men inte som tidigare i veckan, utan nu var det mer må-illa-ont. Och må illa började jag göra så småningom också. Just nu mår jag bara illa, ingen magvärk. Ont i ryggen har jag också. Usch. Med allt skaffa barn- och gravidsnack blir man ju nästan orolig. Fast bara nästan.
So long. Jag ska lägga mig i soffan och läsa ut Elva minuter.
Nöjd med nätshoppingen - det var längesen!
Fick paket från tjallamalla idag. Jag älskar örhängena. Det bästa är att jag kommer att vara ensam om dem. Nu vill jag ha sommar så jag kan börja använda dem (motsägelsefullt då jag älskar att det snöar och snöar och snöar - fast om en månad får det gärna börja smälta bort på allvar). Linnet jag beställde kommer jag också att behålla, men jeansen skickar jag - som väntat - tillbaka. Kul med kläder. Kul när man blir nöjd när man beställt från nätet, det är ju trots allt en chansning. Mitt shoppingsug har varit borta ett tag nu, men det verkar vara påväg tillbaka. Det är bra det, lagom till att jag åker och hälsar på Stina i Göteborg nästa helg. Hon får nog stå ut med att gå i affärer med mig, hihi.
Lättare sagt än gjort.
Det här med att prova ut glasögonbågar var inte det roligaste jag har pysslat med. Tvärtom var det både tråkigt och jobbigt. Dels på grund av min beslutsångest och dels för att jag inte kunde hitta ett par bågar som var riktigt snygga. Jag tycker jag ser konstig ut i alla par. Nu skulle det vara trevligt med tips. (Det lutar åt alt 2, men när jag sätter på mig ett par andra skulle jag lika gärna kunna ta dem.) Klicka på bilderna så blir de större.
Alt 1. Blå. Alt 2. Enbart glas. Allt 3. Brun.
Bortse från mina konstiga miner och hjälp mig istället, vilka är de snyggaste bågarna? Alternativ 1, 2 eller 3?
Alt 1. Blå. Alt 2. Enbart glas. Allt 3. Brun.
Bortse från mina konstiga miner och hjälp mig istället, vilka är de snyggaste bågarna? Alternativ 1, 2 eller 3?