barajagjohanna

I min vardag, d.v.s. när jag jobbar, sitter på bussen, handlar mat, tränar eller när jag läser, när det regnar, när solen skiner eller när träden rör sig med vinden, så tänker jag i text och jag ser i bilder. När jag var yngre formulerade jag alla händelser som texter i huvudet, eftersom jag skulle skriva dagbok senare på kvällen. Numera ser jag blogginlägg i det mesta. Och trafikstockningar, kärlekspar, spöregn och tågstationer ser jag genast i bilder och bildreportage.

När jag i eftermiddags kom in i köket och såg min spegelbild i brödrosten tyckte jag det var så coolt att jag bara var tvungen att ta en bild. Min storebror skulle himla med ögonen, han har redan påpekat hur konstig jag är när jag tagit tjugo bilder i olika vinklar på kräftor och femton bilder på vita stenar i en skål. Men jag bjuder på att vara lite konstig vid sådana tillfällen. Man måste ju expremintera, annars kommer man ju ingenvart.