Gulligull...

Jag har precis sett The Wedding Date (med bland annat Debra Messing och Dermot Mulroney), en romantisk komedi. Syskonen och jag fick den och en annan dvd-film i julklapp som får cirkulera mellan oss.

Egentligen är väl filmen som många andra romantiska komedier - gulligullig och förutsägbar. Men nånting med filmen rörde mig, så att jag låg i min soffa med tårar rullande nerför kinden. Det var längesedan jag grät till en film och det här var ju verkligen töntigt i och med att filmen inte är ett dugg rörande egentligen utan mest som alla andra. Jag kanske bara blev avundsjuk och tyckte synd om mig själv? :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback