barajagjohanna

Klockan ringer 05.35. Jag snoozar till 05.45. Kravlar mig upp ur sängen, klär på mig, sätter upp håret, sminkar mig och fixar frulle. 05.30 sätter jag på mig skor, jacka och sjal, tar ryggsäcken och springer ner till förrådet för att hämta cykeln. Cyklar till stan, är framme 06.45 och inser att busskortet ligger i handväskan - hemma. Då jag inte har några kontanter på mig springer jag till närmsta bankomat samtidigt som jag inser att jag inte ens har en hundring på kontot. Stressad ringer jag banken och efter många feltryckningar för jag över 100 kr från sparkontot. Då jag ska stoppa in kortet i bankomaten, står det att den är ur funktion. Jag springer till nästa bankomat som ligger en bit bort. När jag har fått ut min hundralapp förstår jag att jag kommer att missa bussen, som går 06.50. När jag är 30 meter från bussen, med andan i halsen, åker den mot Borlänge. Utan mig. Det går upp för mig att jag kommer att komma försent till jobbet, första dagen jag är schemalagd på nya jobbet. Bra, Johanna! 20 minuter efter schemalagd tid kan jag börja jobba, vilket betyder att jag får jobba in tiden på eftermiddagen, vilket i sin tur betyder att jag missar ryggjympan i eftermiddag. Allt på grund av att jag packat träningskläder i min ryggsäck och därmed inte tagit handväskan som vanligt. Det var ju mycket värt nu.

(10.19: För övrigt har jag tydligen även glömt att ta mina tuggummin ur handväskan - de som skulle lindra vitlöksdoften efter lunchen. Hoppas ingen är överkänslig.)