Tiden i Paris
Det var när jag tittade i min gamla resedagbok idag som jag plötsligt fick en enorm nostalgikänsla. Jag åt underbart god och billig falafel i judekvarteren, jag dansade afrikansk dans på en dansskola där det var levande afrikansk musik, jag var på en bar där det kryllade av bh:ar i taket, jag höjde mig flera nivåer i språket i skolan, jag satt under de stora träden vid Notre Dame och diskuterade livet med min engelska bögkompis, jag hade picknick i Luxembourgparken, jag höll på att bli hemlös, sambon och jag hade träningspass där vi sprang upp och ner i alla Montmartres trappor, jag åt pizza vid midnatt på en italiensk restaurang, jag köpte färsk ost och hade ostbricka på påskafton, jag köpte en flaska vatten för 8€(!) på en nattklubb, jag blev anfallen av vår schizofrena katt flera gånger, jag åt italiensk glass på trappan vid Sacré-Coeur, jag bodde på samma gata som Jean-Pierre Jeuenet (regissör till bland annat Amelie från Montmartre och Delikatessen), jag såg Paris Hilton live, jag var på marknad i förorten, jag blev telefontrakasserad av en stönande man, jag köpte färska croissanter och åt påväg hem, jag tog den första métron hem (omkring halv sex på morgonen) efter en natt på en dålig houseklubb, jag blev kallad "la petite souris" och "la feministe" av min franskalärare, jag började umgås med Maria som jag bara känt via brev i tio år, jag och sambon åt lyxfrukost varje lördag med färska croissanter, baguetter, kokt ägg, flingor, mjölk m.m och jag längtade inte hem en enda gång.
Vad underbart det låter!
Det låter onekligen som en trevlig tid.
Precis ( nästan ) allt det som jag vill vara med om då jag reser till Paris för första gången. Längtar dit. I morgon ska hotell bokas.
Vad får jag inte missa då jag är där? Några tips?
Det är nästan så jag längtar, till något jag aldrig har varit med om, så jag förstår att DU längtar!
Pumans dotter: Det var det...
Niklas: Det var en väldigt trevlig och speciell tid.
Jeanette: Åh, det är så svårt att säga vad man inte får missa, det är så mycket man hinner göra om man är där lite längre... Men har du tänkte att se lite typiska Paris-saker, typ Eiffeltornet, Sacré-Coeur, Louvren...? Louvren tycker jag du kan skippa, om du inte är jätteintresserad av konsten förstås, men jag tycker Louvren är rätt tråkigt och fyllt av alldeles för många turister. Något du borde ta dig tid att göra är att strosa omkring i Montmartre, för där är så fantastiskt mysigt, pittoreskt, vackert... Gå av på métro Abbesses, för då får du det bästa intrycket. Och gå omkring. Därifrån kan du också vandra uppåt, så kommer du till det turistiga Montmartre med Sacré-Coeur. Rue Mouffetard (metro Place Monge) är en väldigt mysig, typisk fransk gata med ost-, kött- och vinaffärer. Där finns också en av mina favoritrestauranger, trerätters för 16?... Hm, måste tänka ut något mer... (har en del läsare som bor/gillar Paris, så de kanske också har nåt tips...)
Linn: Hihi, mm. Jag vill tillbaka till den där tiden, men jag inser att jag aldrig kommer få uppleva det igen. Once in a lifetime, vet du.
darling, du får följa med mej som guide!!
punaniii: Självklart, det gör jag gärna. ;)
Jeanette: Kolla förresten in tolkens Paristips: http://parisbarnen.blogs.se/?tag=paristips
Låter ju helt underbart. Nu fick du mig att längta till Paris;) Jag tar också gärna meddig som guide ;) Då blir du tvungen att följa med till Amelies café också
Härligt! Det lâter som om du fick ut en massa av tiden och verkligen LEVDE i Paris.
Det låter som mina första år i Paris också, plus musöronen förstås... :o)
Therese: Biensûr, jag bangar aldrig på att gå till Amelies café. De har god, ljus öl, och så är de gulliga och kan ge en ett fat med popcorn. Mycket trevligt.
Anna Malaga: Jag gjorde nog det... :)
Krokofanten: Givetvis, inte glömma musöronen.:)
Vad härligt det låter.. att leva.. på riktigt.
Vilket underbart minne! Inte göra om det? =)
Jove: Typ, ja.
Stephi: Nä, det går inte att göra om. Åka iväg och plugga språk i ett annat land är jag inte främmande inför, men att göra om det går inte.
Va! Dansade du afrikansk dans?? Däruppe i Belleville??? På den där gatan som är en backe och mynnar ut vid en park på nersidan? Min kompis systerdotter var hos oss sex veckor i somras och hon dansar afrikansk dans i Göteborg och var där och dansade. Jag följde med henne dit några gånger. Verkade jättemysigt.
Tolken: Nej, det var inte i Belleville, det var vid Clichy. Minns inte gatan, men man gick neråt från Place de Clichy. En väldigt trevlig (men kvav - ingen luftkonditionering!) dansskola med massor av olika dansstilar. Afrikansk dans är riktigt coolt. Man släpper loss ordentligt och afrikanerna är så härligt glada att man blir alldeles glad själv - jag log ständigt.
Hej! Läste dina gamla blogginlägg om hur du sökt in till Disneyland. Själv ska jag på intervju för Disney i Stockholm på onsdag, jag är sjukligt nervös eftersom jag knappt snackat franska på 9 månader!! Undrar bara om du har lust att ge mig lite insider-tips inför intervjun? Vad för frågor ställer dem? Hur brutala är dem? Pratar dem snabbt som tusan? Förväntar dem sig en hög nivån på ens franska eller förstår dem att man är lite ringrostig? Maila mig gärna! Tacksam för all hjälp jag kan få=)
Sofie: Jag hade inte pratat franska på över ett år när jag var på intervjun, så det är nog lugnt för dig. De är inte så brutala och de pratar inte särskilt fort. De förstår absolut att du är ringrostig. Däremot är det viktigt att du försöker. "Ett naturligt leende på läpparna" var något de pratade om. Ha det. Verka säker. De kommer att intervjua dig både på engelska och på franska. Jag minns inte frågorna de ställde, men ha klart för dig varför du sökte - det hade jag lite svårt att svara på, haha.
bor i paris och i love it!