Den här dagen blev inte riktigt som jag hade tänkt mig

Brorsan och jag skulle till banken och till Systemet, för att sen åka hem till föräldrarnas gård och sola resten av dagen. Men omkring en timme efter att jag skrev Räkna får-inlägget här under, tog dagen en lite annan riktning. Jag har varit med om mindre bilolyckor förr. Blev påkörd bakifrån en gång. Det gick inte så fort och bilen fick inte en skråma, men ändå hade jag huvudvärk resten av dagen. Men den här gången var det en ganska så rejäl smäll.

Tre och en halv timme tillbringade min bror och jag på akuten i eftermiddags. Det var ganska trevligt trots allt - vi fick ett eget rum och jag fick en säng att ligga i med ringklocka och allt och när vi skulle byta rum blev jag skjutsad i sängen i korridoren och vi löste korsord och läste Bellmanhistorier och annat skoj. Det kändes nästan som att vara inlagd i Linköping igen.

Vad som hände var att brorsan kom och hämtade mig och vi åkte mot stan. Nästan framme åkte vi på en huvudled och kom till en fyrvägskorsning och jag pratade glatt med Ida i telefonen. Plötsligt small det, högt och hårt och jag har svårt att säga vad som egentligen hände, mer än att en bil körde på oss från höger (min sida alltså) och att jag såg glas och annat skit flyga omkring i luften. Jag sa bara »Shit, vi krockade. Ida, jag ringer dig» och la på. Brorsans första känslor var nog att han blev fly förbannad, för han svor och skrek och sprang ur bilen mot den stackars kvinnan som kört mot stopplikt och därmed kört rakt in i min brors nya sportbil. Hårfrisörerna på hörnet kom utspringande och den ena, som jag klippt mig hos så länge jag haft hår att klippa, utbrast »Men, Johanna! Och din opererade rygg, hur känns det?» Jag hade inte tänkt tanken själv, men blev förstås rädd. Då kände jag dock absolut ingenting i ryggen.

Men skakig var jag. Jag höll på att börja gråta när jag klev ur bilen och såg hur den såg ut. Hela högersidan på den nya, snygga bilen, var helt intryckt och förstörd. Högra bakdäcket hade fått sig en rejäl smäll och dörren där jag satt gick inte ens att stänga ordentligt längre. På marken låg glas, någon skruv och annat skit. I korsningen var det fullt av glassplitter och nummerplåten från bilen som körde på oss hade ramlat av och låg kvar. Poliserna kom ganska fort. Brorsan redogjorde för den ena polisen hur det gått till, och den andra polisen pratade med kvinnan i andra bilen. Vi fick uppge namn och adress och personnumer och telefonnummer och när den alltför snälla polisen frågade mig hur det var, brast det och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. Jag var mest chockad och rädd för min ryggs skull. Skakig var jag länge efteråt. Det hade kunnat gå så mycket värre. Väl hemma hos föräldrarna var både brorsan och jag väldigt matta och likgiltiga.

»Fick du inte en smäll in i dörren?» frågade brorsan mig sen, men jag har ingen aning. Har inte någon koll alls mer än att det small och att jag såg glassplitter i luften av bilen som körde in i oss. Vi bestämde oss för att åka till akuten så att åtminstone jag fick röntga mig. Jag hade ju trots allt lite ont i ryggen och polisen hade faktiskt rekommenderat att kolla upp det och få det dokumenterat med tanke på att jag är relativt nyopererad. Akuten struntade i brorsan som hade ont i axeln som de menade var självklart efter en sådan smäll, och prioriterade istället mig. De blev väldigt seriösa när de hörde att jag var opererad och ställde tusen frågor. Röntgen visade i alla fall sen att allt ser bra ut, men ont i ländryggen har jag fortfarande, så att ryggen ändå har fått sig en smäll finns det inga tvivel om.

Den där förbannade korsningen. Det är tydligen inte första gången de smäller sedan de ersatte högerregeln med huvudled och stopplikt. Ska någon behöva dö för att de ska göra någon förbättring?

En konstig dag. Vi som skulle sola.


Kommentarer
Postat av: Therese

Oj vad otäckt det låter , tur att allt verkade bra iallafall. Tyvärr kan ju whip-lash skador och vissa andra skador visa si långt senare En kompis till mig var med om en ganska rejäl krock för 1.5-2 år sen , hon fick gå och kolla sig efter ett halvår att allt fortfarande var okey och det var det men hon hade länge ont i knän och nacke fast det gick över. Tyvärr har hon blivit lite rädd och kör ogärna idag och så gott som aldrig längre sträckor

Postat av: Therese

Det jag menade men inte fick med är att du och brosan kanske borde gå och kolla att allt är okey i höst eller något.
Som sagt tråkigt med bilen men tur att ni klarade er så bra. Stor kram

2007-06-07 @ 20:08:50
URL: http://iutlandet.blogspot.com
Postat av: lisa

ohhh shit, även om det nu gick bra så måste det ändå ha varit traumatiskt för er... oh gumman! fy, tack gode gud att ni mår bra!
o stackars fredde me hans nya bil...:S
massa kramar!!!!!!!!!

2007-06-07 @ 20:26:37
Postat av: Pumita

Nej fyyy vad rädd jag blev! Puuh, vilken tur att det gick så bra i alla fall! Se till att dokumentera allt ifall du skulle få bekymmer senare. En stor cyberkram, Johanna

2007-06-07 @ 20:40:46
URL: http://pumansdotter.blogspot.com
Postat av: tolken

Uha vad otäckt. Vilken tur att ni kom undan såpass helskinnade. Det var ju bra att de kollade upp dig ordentligt. Just stopplikter syns ju så bra i Sverige så jag tycker alltid det är lite konstigt när folk missar just det. Här får man ju inte prata i mobiltelefon när man kör bil och jag har börjat tycka det är ganska klokt. Det tar ju ändå en hel del koncentration.
Jag är hemskt glad att det inte blev värre för dig. Kram från mig också

2007-06-07 @ 21:11:16
URL: http://parisbarnen.blogs.se
Postat av: barajagjohanna

Therese: Ja, vi märker nog om det blir något senare. Jag besöker ju läkare vilket fall som helst om tre månader, om nio månader och ett år efter det - med tanke på ryggen. Även om det viktigaste är att vi är oskadda är det så fruktansvärt synd med den snygga bilen...
lisa: Ja, jag kan ju inte förneka att det var läskigt...
Pumita: Jag ska ringa försäkringsbolaget imorgon och anmäla olyckan, ifall det så småningom blir något eller får något samband med ryggoperationen.
tolken: Jag har också svårt att förstå hur man kan missa det, men den här korsningen ÄR läskig. Det har ju inte varit stopplikt där tidigare. Men nu har det gått ett år, så man tycker ju att folk borde lära sig... särskilt när det var högerregeln tidigare - då måste man ju ändå sakta in. Prata i mobiltelefonen när jag kör är jag jätteförsiktig med, särskilt i stan, för det tar mer av koncentrationen än man tror.
Kramar tillbaka på er. :)

2007-06-07 @ 21:24:58
URL: http://barajagjohanna.blogg.se
Postat av: Anna

Johanna! Jag är sååå glad att du lever! Klart att det är trist med bilen men ni är så mycket viktigare. Kärlek Anna

2007-06-07 @ 21:42:36
Postat av: becka

Åh fy din stackare, vilken rysare! Kram

2007-06-07 @ 21:57:43
URL: http://www.bollenarrund-becka.blogspot.com
Postat av: Veronika

Tur att du skrev så jag förstod att du var hemma hel och ren. Annars hade jag blivit riktig orolig där någonstans mitt i berättandet. Tur att det gick bra. Bilen var väl försäkrad, och det viktigaste var ju att ni klarade er okej.

2007-06-07 @ 22:13:31
URL: http://sagoslott.wordpress.com
Postat av: Klusterbitar

Skönt att läsa om att det gick bra, trots allt...! Vilken korsning handlar det om? Jag ska nämligen besöka my roots i helgen så man får väl passa sig för denna korsning då!

2007-06-07 @ 22:43:12
URL: http://klusterbitar.blogspot.com
Postat av: barajagjohanna

Anna: Kärlek tillbaka. ;)
becka: Ja, typ.
Veronika: Jovisst var bilen försäkrad och brorsan behöver inte lägga ut nånting eftersom allt är klart att han inte har den minsta skuld i olyckan.
Klusterbitar: Korsningen Engelbrektsgatan/nånting... Där vid Falu Kuriren och gamla Marianns vet du.

2007-06-07 @ 22:51:56
URL: http://barajagjohanna.blogg.se
Postat av: Linn

NEJ! Vad ruggigt! Jag blev illa till mods bara av att läsa det. Tänkte direkt "Shit! Ryggen!". Förstår att du blev skiträdd. Snacka om tur i oturen, att det inte hände dig eller brosan något allvarligt! Läskigt nog ska det inte mycket till..
Vi har också ett par idiot-korsningar här omkring. Blir fullkomligt förbannad varje gång jag råkar ut för missförstånd och klabb i samband med vem som ska köra när/var/hur/osv. Istället för att de ändrar om till något smidigare alternativ! Som du skriver, ska någon behöva dö för att det ska komma till ändring? Nej fy f-n, hoppas jag då inte.
Kram på dig. Hoppas du kan sova gott ändå, trots allt tumult, och att du slipper räkna får i natt. ;)

2007-06-08 @ 00:03:05
URL: http://linnnn.blogg.se
Postat av: Malin

Åh, shit. Bilolyckor är inte att leka med. Vad skönt att läsa att ni mår bra :) Och även fast jag vet att det kan gå illa, kör jag som en biltjuv själv. För att det är roligt och för att jag tror att jag är odödlig...

2007-06-08 @ 00:03:17
URL: http://bitavkaka.blogspot.com
Postat av: Niklas (fd Hans Ångest)

Hu, så otrevligt. Tur att det ändå gick väl!

2007-06-08 @ 01:06:37
Postat av: barajagjohanna

Linn: Vi hade tur. Man börjar tänka "tänk om...". Tänk om den där bilen hade åkt lite, lite fortare - den hade mycket väl kommit in i vår bil.
Malin: Jag kör också rätt fort ibland, dock bara på stora vägar. Men man får sig ju en tankeställare, att blir det en sådan stor smäll som det blev för oss igår, när bilen som körde på oss ändå åkte relativt långsamt, så tänk bara smällen det blir om man kör i 110, 90, eller till och med 60...
Niklas: Ja, verkligen tur.

2007-06-08 @ 09:33:35
URL: http://barajagjohanna.blogg.se
Postat av: Klusterbitar

Aha, då vet jag precis och den korsningen är ju inte enkel direkt...
Fy farao vad varmt det var här i stan då...!

2007-06-08 @ 23:17:48
URL: http://klusterbitar.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback