barajagjohanna

inte så bara, egentligen

Hemma!

En pojke kom in akut och var i stort behov av ett enkelrum. Jag var den enda tänkbara att flytta på, eftersom jag ändå skulle åka hem imorgon. De skulle flytta mig och mamma till gästhemmet vägg i vägg den sista natten. Då undrade jag om det inte fanns någon möjlighet att åka hem idag istället. Efter en timme kom en sköterska in och sa att om en timme går flyget, så om en halvtimme blir jag hämtad i ambulans. Oj! Snacka om snabba puckar. Det blev extremsnabb utskrivning: snabb omläggning av såret och massor av utbyten av papper. Sedan blev jag hämtad av två supergulliga ambulansförare som körde mig till flygplatsen. Superbekvämt att åka ambulans kan jag tala om. Och att flyga var ännu bekvämare. Ett privat ambulansflyg stod och väntade på mig på Linköpings flygplats och de flög mig på 35 minuter till Borlänge, där en sjuktransport hämtade mig och skjutsade mig till föräldrarnas dörr.

Det känns väldigt märkligt alltihop. Jag tänkte på det där jag låg i flygplanet och såg den blåa himlen ut genom fönstren: jag har verkligen gjort detta. Med besked. Plötsligt är allt avklarat. Eller allt och allt, jag har ju ett halvårs rehabiliteringstid framför mig. Men att jag har verkligen opererats och att jag har flugit och åkt ambulans hem och jag har klarat allt galant... Och jag har en normal midja! Det är så sjukt overkligt.

Vad härligt att komma hem!! Och det måste vara jätteskönt att höra att läkarna tycker att det har gått så bra och allt :)!!

Vad härligt! Jag gläds med dig! Låter lyxigt med privatplan...

I de stunder då man är i behov av sammhällets resurser av olika slag, så blir åtminstone jag ödmjuk inför den skattepolitik som Sverige har. Tanken att vården är till för alla - och inte skall kosta - är fantastisk!

Dessutom kan jag inte tänka mig att pengar kan användas till något bättre än sjukvård. Nog talat om detta!

Johanna, vad fick du för slags gottogram? Är det typ askar med godis? Hur mycet fick du? Jag är godisberoende, så jag är nyfiken.

Åh, vad härligt att du är hemma, Johanna! Tänk, nu har du klarat av den här biten. Det låter ju som om allt har gått galant. Helt otroligt! Ta det med dig under den långa rehabperioden som väntar och försök ta fram din styrka och ditt mod när det kommer nedåtperioder. Detta måste ju vara bevis på att du är så oerhört mycket starkare än du kanske först trodde! Jag är full av BEUNDRAN.
Ta det lugnt nu hemma. Kramar i massor!

Vad glad jag blir! Kul med flygplan och att alla tycker att du återhämtar dig snabbt!

Många kramar
/F

Skönt att höra att allt gick bra!
Ta det lugnt!
Jättekram från Krokofanten

Veronika: Det var verkligen skitkul och speciellt att åka eget flygplan.

Cicci: Det är jätteroligt att läkarna är så häpna. :)

Niklas: Det är helt fantastiskt vilken bra sjukvård vi har, vid såna här tillfällen. Hade jag bott i USA hade jag väl aldrig haft råd med den här operationen. Operationen och ambulanstransporter i bil och flyg har kostat ett antal hundratusen. Tack, Sverige! I mitt gottogram fanns ett kort och en kexchoklad. Jag tror man kan välja på allt möjligt, men det är svindyrt att skicka sådant.

Linn: Nedåtperioden började efter några timmar hemma... Det blev väl en chock att jag måste klara allt själv. Bara en sådan sak som att sitta vid ett matbord och äta, det är jättejobbigt. Men jag ska klara detta, jag kommer klara det, till sommaren kommer det vara lättare. Tack för allt ditt stöd, Linn.

Fred: Superkul med flygplanet!

krokofanten: Ja, lugnt lär jag ta det och det är klart, jag går ju inte så fort, haha, men det är lite jobbigt att inse att jag måste vila, vila, vila...

vilken lättnad du måste känna nu när allt med operationen är över. Det måste vara skönt att ha tagit ett beslut och genomfört det . nu är det ju "bara" rehab tiden kvar. :D