La vie en rose

image616
Bild:
Bio.nu

Edith Piaf! En sångerska som jag aldrig har gillat. Som liten tyckte jag nämligen att hon hade en jobbig röst och dessutom störde jag mig på franskan - jag förstod ju inte ett ord.

Det var först när jag satt på en franskalektion i Paris för två år sedan, som jag insåg hennes storhet. Vi fick lyssna på Non, je ne regrette rien och plocka ur ord vi uppfattade. Sedan pratade vi om fraserna och försökte förstå sångens innebörd. Till slut sjöng vi sången allihopa. Några tyckte det var ganska fånigt, men själv var jag fast. Jag förstod plötsligt och insåg att det var något speciellt över den här sångerskan och hennes gripande liv.

Edith Piafs grav, juli 2001Edith Piaf föddes i Paris, men växte upp på en bordell hos sin farmor i Normandie. Som 15-åring stod hon och sjöng på Paris gator. Över en natt blev hon stjärna, då hon upptäcktes av en direktör till en känd nattklubb nära Champs-Élysées. Edith blev känd som "La môme piaf" (den lilla sparven). Hennes liv kantades av olyckor, sjukdomar och kriser. Hon var drogberoende, hon begravde sitt enda barn som 18-åring, hennes män omkom, hon blev själv skadad i olyckor. Efter att ha förskökt komma ur sitt morfinberoende avled Edith Piaf i cancer år 1963, 48 år gammal.

Bilden, som kommer från Wikipedia, visar Edith Piafs grav på kyrkogården Père-Lachaise i Paris.


Filmen om Edith Piafs liv, La Vie en Rose, som har biopremiär imorgon, ska vara väldigt bra vad jag har hört av recensionerna. Jag har sett några trailers och jag har sett ett par intervjuer med den unga och söta fransyskan Marion Cotillard som spelar Edith Piaf, och jag blir tårögd varje gång. Den här filmen ska jag se.


Kommentarer
Postat av: Linn

Min mamma älskar Edith Piaf! Känns som om jag borde dra iväg henne på bio som en liten nice surprise kanske. Hade varit kul att se skådespelerskan som alla talat så varmt om. Hon spås ju bli "nästa Audrey Tatou". Hm. Interesting!
(Apropå det, jag har FORTFARANDE INTE sett 'Amelie från Montmartre'.. Skandaaal!)

Postat av: barajagjohanna

Linn: Ja, gör det! Ni kommer säkerligen inte att gå därifrån med torra ögon... På Nyhetsmorgon imorse såg jag ytterligare en recension av filmen och jag blev ju tårögd bara av det. Och ja, Marion Cotillard är otroligt söt och begåvad! Nästa Audrey, absolut. Och du, SE AMELIE! Det är verkligen skandal att du inte gjort det ännu! Se den, så tar jag med dig till Paris och visar alla vackra platser sedan. ;)

2007-03-29 @ 11:03:49
URL: http://barajagjohanna.blogg.se
Postat av: Krr

Hej!
Jag sag filmen som lustigt nog har originaltiteln La Môme (varfor ge den en ny, fransk tital i Sverige?)har nar den hade premiar for nagra veckor sen o den ar riktigt bra. Dar finns inte en lugn stund o det fanns det nog inte i Edith Piafs liv heller verkar det som. Skadespelerskan som portratterar Piaf ar fantastisk. Filmatiseringen av Anna Gavldas bok Ensemble, c'est tout kan jag oxa rekommendera. O du, om du inte redan sett den maste du se Asterix o filmen om Cleopatra med Depardieu! Den ar underbar! lite filtips blev det :) Hoppas att det ar bra med dig!

2007-03-29 @ 13:39:00
URL: http://caitanja.blogg.se
Postat av: barajagjohanna

Krr: Jag vet, jag blev förvånad när jag såg en fransk trailer som avslutades med titeln La Môme. Men men. Vi svenskar vet väl inte vad det är, så La Vie en Rose blev väl mer... igenkänt... :P Kul att den var bra i alla fall - har förstått det. Och ännu roligare att Ensemble, c'est tout var bra, för jag äääälskar den boken, den är fantastisk! Hoppas du har det bra i Vichy!

2007-03-29 @ 14:38:17
URL: http://barajagjohanna.blogg.se
Postat av: becka

Jag har tänkt att ta med mig syrran på den imorgon, hoppas den är bra.

2007-03-31 @ 10:40:31
URL: http://www.bollenarrund-becka.blogspot.com
Postat av: barajagjohanna

becka: Det tror jag att den är! Du får gärna berätta vad du tyckte sen... Men även om du tycker den är skitdålig kommer jag att se den med höga förväntningar.

2007-03-31 @ 13:37:01
URL: http://barajagjohanna.blogg.se
Postat av: Pumans dotter

Nu har jag sett den! Ingen 10-poängare mycket bra ändå! Trots att den är 2 timmar och 20 minuter tyckte jag inte att den var för lång. Det enda som störde mig lite var att det blev lite hattigt när berättelsen hoppade fram och tillbaka mellan barndomen och vuxenlivet. Klart sevärd hur som helst. Blev riktigt berörd.

2007-04-09 @ 23:57:16
URL: http://pumansdotter.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback