barajagjohanna

inte så bara, egentligen

Numera har jag duschförbud när jag är ensam

I förmiddags gick jag in i duschen, så att jag skulle vara färdig lagom till mamma skulle komma hem så att hon kunde lägga om mitt sår efteråt. Jag vet inte vad som hände, om det berodde på att jag ätit dåligt (jag orkar nämligen inte göra iordning särskilt mycket frukost på egen hand och imorse var jag ensam), att det helt enkelt blev en kraftansträngning att duscha och tvätta håret eller att jag blev äcklad av mitt ärr när jag tog bort omläggningen. I vilket fall som helst började jag känna mig svimfärdig. Som tur var kom mamma hem, varpå jag kläckte ur mig att det känns som om jag kommer att svimma. Mamma utbrast att jag måste stänga av vattnet och komma ur duschen. Hon virade in mig i en handduk, satte mig på toalettstolen, jag kände hur jag bleknade och jag började koncentrera mig på min panikartade, tunga andning. Någonstans i bakgrunden hörde jag mamma säga att vi måste lägga mig på golvet.

Plötsligt låg jag på golvet i badrummet med handdukar över mig och en blöt och kall handduk i pannan. Jag hade svimmat. Det första jag sa var »hur fan ska jag ta mig upp härifrån nu då?» Jag låg kvar en stund, sedan rullade jag över på sidan och kunde försiktigt ställa mig upp utan att det gjorde ont i ryggen. Därefter låg jag ganska länge raklång i handdukar och filtar på pappas säng som är alldeles utanför badrummet.

Jag tänker återgå till den sängen nu. Jag har ätit och druckit och mår bra, men känner mig fortfarande svag.

Niklas: Som tur är höll mamma i mig så att jag inte ramlade. Eller så ramlade jag i hennes armar, jag vet inte riktigt. :]

Anna Malaga: På sjukhuset var alla värden bra i alla fall. Det blev nog för mycket på en gång, kanske. Jag ska ta det lugnt. Jag har tagit det kolugnt idag.

Skönt att du har återhämtat dig!

Gå och vila nu!

Herregud! Vad läskigt. Jag tycker själv det är svinobehagligt att svimma. Gjorde det väldigt mycket och ofta förr. Det är så konstigt.. plötsligt bara ligger man där, helt ovetandes om vad som hände.
Ta det lugnt, en sak i taget och var inte "för duktig", du är bäst ändå! :) Kram på dig.

Dessutom (ja, nu är jag här igen) vill jag ge en eloge för den passande bilden i badrummet. Den känns dramatisk med händelsen i åtanke...

Stackars din mamma. Hon måste väl nästan ha upplevt händelsen som etter värre än duschscenen i Psycho...

Varför blir mina kommentarer dubbla?

Niklas: Jag har inte gjort annat än att vila idag. Nu ska jag sova. Och jo, passande bild va? Och den är faktiskt inte ett dugg iscensatt. På riktigt. Duschslangen ramlade ner strax efter att jag svimmat. Och jag har ingen aning varför dina kommentarer blir dubbla, trycker du två gånger? (Ha i alla fall raderat dubbletten.)

Linn: Ja, det är väldigt läskigt att svimma. Har gjort det en gång förr (plus ett par gånger det var nära på sjukhuset) och man fattar liksom inte riktigt vad som hände. "Va? Svimmade jag?" när mamma påstod att jag gjort det. Det är svårt att inse att man kanske inte orkar en sån enkel sak som att duscha. Eller fixa frukost. Kram!

att svimma är en läskig upplevelse, speciellt i duschen. Jag har själv gjort det ett par ggr. Hemskt! De värsta va att mina föräldrar hittade mig liggandes i duschkabinen då jag va avtuppad. När jag vaknade sa jag precis samma sak, samtidigt som föräldrarna va oroliga. Usch.. hemskt. Mina föräldrar trodde att de kunde vara trycket från duschen mot huvudet också.

Camilla: Tur bara att jag inte ramlade ihop i duschen, det hade varit obehagligt, inte minst för ryggens skull...

Skönt att din mamma var på plats!

Det är så läskigt att svimma och det hände mig också efter blindtarmoperationen...

Ta hand om dig!

Usch, det där lät inte bra! Du ska nog ta det väldigt lugnt när du är ensam! Hur fort får du hjälp om det skulle hända nåt, jag menar, har du någon granne eller någon annan som bor nära som kan hjälpa dig?

Fred: Jag svimmade en gång i en trappa i vår stuga i Sälen, en vecka när jag var väldigt sjuk med hög feber, det var läskigt, men det här var snäppet läskigare.

Pumans dotter: Ja, idag duschade jag sittande på en pall och mamma kom in i badrummet varannan minut och frågade om det gick bra, haha. Nä, här hos föräldrarna finns inga nära grannar som kan hjälpa mig (känner bara en granne och de bor inte här för tillfället, så...), men det är inga problem, jag ska ta det kolugnt när ingen är hemma. Nu när mamma börjar jobba, så kommer pappa försöka vara hemma på förmiddagarna, ifall att. Jag känner mig som ett barn. ;)

Hoppas att dina föräldrar skämmer bort dig ordentligt! ;)

Pumans dotter: Det gör dem, jag känner mig nästan hemsk som bara tar emot. Men jag får inte göra så mycket annat, får inte ens dammsuga på tre månader, synd, synd... ;)

Oj det där lät läskigt. Jag instämmer med alla andra om att du ska ta det lugnt. Duschförbud när du är ensam låter vettigt. Vilka gulliga föräldrar du verkar ha.