barajagjohanna

Det är somliga dar som man vänder sig om och känner hur allting försvinner. Det bultar och slår, det är tiden som går, det är landet där allting förvandlas. Rör mina händer, du måste förstå. Jag orkar inte förklara, försök att se det ändå.

Det gnager ett sinne, det är som overklighet. Som vi jagar och far efter frågor och svar, här i tider när allt ska förvandlas. Jag hade massor idéer, jag hade vägen klar, jag hade tusentals frågor, tusentals och svar.

Men tyst ligger vägen i rödbrun rost. Det är som mareld i havet, som allhelgonafrost.

Kunde ställa mig naken, jag skulle mena en del. Men ett dreglande lejon skulle ta det helt fel. Lite mat och ett hem, ett glas vin och en vän, allt annat känns så överdrivet.

Det är väl tanken som räknas ändå. Jag skulle önska att tanken var klar.


Meningar plockade ur Lars Winnerbäcks Tanken som räknas och Mareld, fritt ihopsatt av mig.