barajagjohanna

Jag gjorde det! I två år har jag velat testa, men varenda gång har jag fegat mig ur. Imorse tyckte jag att mitt hår, särskilt färgen, såklart var finare än någonsin - bara för att jag skulle till frisören. I normala fall hade jag nog tyckt det såg lika tråkigt ut som vanligt. Men i förmiddags satt jag hos frisören med färgen i håret och det fanns ingen återvändo. Jag ville ha det brunt, men inte jättemörkt, mer ljust åt orangeröda hållet. Det blev... lite mörkare än så. Fast snyggt. Men just nu känns det som om jag kommer bli blond igen om några månader - jag ÄR ju en blondin. Fast det kanske jag snart ändrar uppfattning om när jag vant mig. Att vänja sig går nog inte så fort, för det känns sjukt konstigt det här.

Det blev även färgning av ögonbrynen, jag insåg att det var nödvändigt ut. Det såg ganska onaturligt ut med blonda ögonbryn till ett så pass mörkt hår. Det blev tre timmar hos frisören och det var underbart att bli lite ompysslad: färgning och klippning av håret och huvudmassage och så noppning och färgning av ögonbrynen. Att färga och klippa mitt långa hår är inte direkt billigt, så nu är jag ju typ pank... crap.