Underhållning. Tillfredsställelse. Lycka.

Det är som om arenan bubblar. Som om jag bubblar. Det är som om arenan är sprängfylld av känslor och ska spricka vilken sekund som helst. Som om jag ska spricka. I luften ligger nervositet, spänning, förväntan och en enorm mängd adrenalin. Läktaren med sittplatser är full och ståplats är fylld till bristningsgränsen. Det har bildats ett enda vitt och blått hav. Klubbens färger. Hela tiden hörs sång, skrik, vrål och klappande från klacken och i bakgrunden finns ständigt de rytmiska slagen från trummorna. När spelarna kommer in på isen stiger stämningen, och ljudet i arenan ökar ytterligare. Hela byggnaden fullkomligt kokar. Det ligger så mycket förväntan och vilja i luften att det nästan går att ta på.


Det är inte bara kärleken till laget som gör att det är i arenan du vill vara när det spelas match. Här finns spänningen, här finns ilskan, viljan, glädjen och adrenalinet. Det är alla de här känslorna som gör att man vill tillbaka och uppleva mer, gång på gång. Det är helt klart ett beroende som har uppstått. Hockeyn går före allt: jobb, skola, TV-program, träning... Men hur ska någon oinvigd få förståelse för att en förlust kan förstöra hela ens dag, ja, ibland sänka humöret i flera dagar framöver? Eller hur man kan sväva på moln och leva i ett lyckorus i flera dagar efter en viktig vinst. Hur ska man någonsin kunna ge en rättvis förklaring av alla känslor? Den där pirrande och kittlande känslan av spänning under en bra match har jag inte lust att byta ut mot någonting. Inte ens den jobbiga förlusten vill jag byta ut. Det är en del av allt. För samtidigt som man får en plötslig känsla av att bara vilja ge upp, kommer längtan efter en vinst, revanschlusten och ett jävlaranamma, tillbaka efter bara en kort, kort stund.


Ett hockeyuppehåll på ett par veckor gör att det rycker och spritter i kroppen och det känns i varenda kroppsdel att något saknas. Jämför det med en nikotinberoende som inte har fått sin cigarett, eller med en van kaffedrickare som inte har druckit kaffe på hela dagen. Du behöver koffeinet. Precis som jag behöver hockeyn. Leksands IF. Vad jag får ut av det? Underhållning. Tillfredsställelse. Lycka.


Kommentarer
Postat av: Niklas (fd Hans Ångest)

Jag må vara oinvigd i dessa sammanhang, men jag förstår varför DU gillar hockey - men jag tror inte DU förstår VARFÖR DU gillar hockey... Men någon gång när jag har tid skall jag utförligt förklara för dig. Men jag kan redan nu avslöja att det handlar om s k "prägling". Du har m a o betingat dig dessa lyckoruskänslor från tidig barndom.
Typ, när du var liten och Leksan vunnit så var din pappa glad, varpå stämningen kring matbordet var extra glad - därför förknippar du leksanvinster med något positivt.
Vidare...Hur bra på en skala är det att tjejer fostras till att på sin höjd vara cherleaders, vars roll är att peppa herrlaget? Kanske är du av den åsikten att tjejer blott skall flankera?

2007-09-26 @ 16:46:58
Postat av: barajagjohanna

Niklas: Hahaha. Du har så fel. :) Det är klart att jag fick lyckokänslor redan som barn när jag var på hockey, men det har ju inget med min pappas eventuella glädje att göra. Och angående cheeleaders så är det bara en amerikaniserad töntig grej som får gubbarna på sittplats att dregla lite när det är avblåst på isen. Jag har aldrig påstått att jag tycker att cheerleaders är nödvändigt på hockey - tvärtom.

Postat av: Emil

å jag som tänkte in å klaga på att ordlösa onsdagar gör din matchdagsblogg så jävla tråkig - så får man se det här...
(L)

2007-09-26 @ 17:24:26
Postat av: Therese

Ha ha jag tror inte heller Johanna är en cheerleaders-tjej men kan faktiskt se att Niklas har en poäng. Jag är själv ganska måttligt sportintresserad men har en fotbollstokig kompis i Göteborg som bloggar mycket om fotboll. Både hon och Johanna håller ju på herrlag och verkar mest titta på herrlag. Jag vet faktiskt inte ens om det finns damlag i hockey men det borde det väl göra. Varför får damlagen så mycket mindre uppmärksamhet och varför är det herrarna som ska spela och tjejer ska heja på lagat? Är damhockey eller damfotboll (fast den frågan kanske jag borde ställa till min kompis i Göteborg) så mycket sämre kvalitetsmässigt? Inom till exempel friidrott känns det som damer och herrar får ungefär lika mycket uppmärksamhet men det verkar inte gälla lagsporter i samma utsträckning. Jag är som sagt inte så väldigt sportintresserad men lite undrande inför fenomenet när jag läser era inlägg. Kanske lite fel att rikta frågan till dig också för det är ju inte ditt fel att det är så här.

2007-09-26 @ 17:27:10
URL: http://iutlandet.blogspot.com
Postat av: Fotomuppen

Vwt PRECIS hur de känns med saknaden av hockeyn. Förstår du min extrema abstinens när jag slutar snusa innan hockeysäsongen börja, så man har TVÅ saker som fattas som man e beroende av!

2007-09-26 @ 18:19:15
URL: http://fotomuppen.blogspot.com
Postat av: barajagjohanna

Emil: Visst sörru. ;)


Therese: Visst finns det damhockey. Jag har inte sett så mycket av det, men det lilla jag har sett måste jag ju säga att det inte är samma fart som i herrhockeyn. Att damlagen får så lite uppmärksamhet beror väl först och främst på traditionen, men också för att det faktiskt är bättre hockey när herrarna spelar. Stämningen på en dam- respektive herrmatch går nog inte att jämföra... Men samtidigt är det såklart lite trist att det är herrlagen som får den största uppmärksamheten - och att herrarna i framförallt fotbollen kan leva på sin sport, medan damerna måste ha ett "riktigt" jobb och ta sporten i andrahand. Det är så skönt med Becka, för vi förstår varann. Jag skiter i fotbollen och hon skiter i hockeyn och det är nog lika bra, för hade hon varit tokintresserad av hockey men ett annat lag hade vi nog faktiskt inte förstått varandra på samma sätt.


Fotomuppen: Ja, fy för tusan, det måste varit jobbigt. Duktigt att sluta snusa just på den delen av året. Men vafan, lika bra att ta allt på en gång. ;)

2007-09-26 @ 22:28:40
URL: http://barajagjohanna.blogg.se
Postat av: Niklas (fd Hans Ångest)

Hm, nåja - vi gräver djupare ner i ditt intresse för hockey: (vi kommer dock aldrig att finna ett konkret och relevant skäl värt namnet)
En viktig faktor är att i Falun finns det inte så mycket annat att göra än att hålla poå ett hockeylag... Du ska se, att när du väl flyttar in till civilisationen kommer ditt hockeyintresse att förlora sin ödebyhypnotiska funktion.

2007-09-27 @ 07:50:59
Postat av: barajagjohanna

Niklas: Och du som bor i Uppsala kallar förstås det för civilisationen? Du vet ju att jag har bott i Uppsala i tre år. Vad du inte vet (men kanske märker?) är att mitt hockeyintresse inte försvann alls under de tre åren.

2007-09-27 @ 11:35:53
URL: http://barajagjohanna.blogg.se
Postat av: Niklas (fd Hans Ångest)

Jo, ditt hockeyintresse försvann under de tre åren du bodde i Uppsala. Dessvärre återuppstod ditt intresse efter att du återigen flyttat till Falun.
Men jag lastar inte dig personligen för detta, ty det ligger i människans natur att den mänskliga hjärnan vid absolut frånvaro av stimuli eller grav understimulans (läs: att bo i Falun) börjar fantisera och skapa fiktiva intryck som motreaktion på understimulansen.
Att vara hockeyintresserad kan definitivt jämnställas med en dylik motreaktion. Enkelt uttryckt beror detta på en överlevnadsinstinkt hos homo sapiens där vid behov reptilhjärnan mobiliseras. Följden av detta blir de ytterst primitiva driftbegär (läs hockeyintresse) som kännetecknar reptilhjärnan.

2007-09-27 @ 14:16:38
Postat av: Ida

Vad kul att du publicerade det här.. :) Jag är väldigt sugen på att ge mej in i den här diskussioen, men orkar inte :P

2007-09-27 @ 16:27:47
URL: http://hallonglasvinge.blogg.se
Postat av: barajagjohanna

Niklas: (Jag vet att du är ute efter att provocera mig och ja, du lyckas.) Alltså, hur vet du att jag tappade mitt hockeyintresse när jag bodde i Uppsala? Det stämmer ju liksom inte alls. Jag åkte gärna hem till Dalarna de helger då det var hemmamatch. Dessutom följde jag och mina två Leksingar till klasskompisar med V-Dala nation när de ordnade hockeyresor till Stockholm när Leksand kom dit. Dessutom var det riktigt jobbigt att exempelvis inte kunna vara på plats hemma när Leksand åter gick upp i elitserien. Mitt hockeyintresse försvann inte heller när jag bodde i Paris, en "civiliserad" stad om något. Det skulle vara intressant vad du anser är en "civiliserad stad" då Falun uppenbarligen inte skulle vara det? Och hur förklarar du att hockeyintresset är stort även i storstäder som Göteborg, Stockholm, Luleå, Umeå, Montreal...?


Ida: Ja, och nog är det lite omgjort sen du läste... texten fungerade ganska bra i skolan i alla fall.

2007-09-27 @ 19:48:51
URL: http://barajagjohanna.blogg.se
Postat av: Niklas (fd Hans Ångest)

Zzzzzzz

2007-09-27 @ 21:37:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback