Dagens insikt: Jag kom in. Det är många som inte gör det.
Men, och det är ett stort men, återigen påminns jag om känslan att jag är lyckligt lottad som får gå den här utbildningen. Ikväll cyklade jag hem från skolan tillsammans med ligan som bor här uppe i höghusen. Jag satte mig i soffan i min studentlägenhet och åt "spänstigt norrländskt tunnbröd" och drack varm choklad. Och jag inser att jag gillar det här stället. Även om en stor del av journalistiken består av för mycket, för min smak alltså, annat än att skriva, så är jag glad över att jag är här. Jag kan liksom inte sluta förvånas över att jag sitter på Mittuniversitetet. Jag tror stenhårt på ryktena i mediesverige, att det här är Sveriges bästa journalistutbildning, och det känns både kul och skrämmande. Vad har jag gett mig in i, liksom?!
Här är det på riktigt. På riktigt, som när det under första föreläsningen stormade in en galen byggnadsarbetare i föreläsningssalen, som vi sedan skulle skriva en nyhetsartikel om. Eller som när rektorn plötsligt kom in och hade presskonferens med oss. Dessutom har vi fått åka på utflykt till Höga kusten för att lyssna på pressombudsmannen Yrsa Stenius. Och för en vecka sedan blev vi satta på en buss, avsläppta utanför Sundsvall med instruktionen på varsin lapp: "Gör något journalistiskt! Bussen går tillbaka 14.30. Deadline 18.00." Och så ikväll: f.d. statssekreterare Lars Danielsson kom och berättade om att vara mitt i mediedrevet, efter tsunamin.
På riktigt. Lyckligt lottad. Dagens ledord.
Vad spännande och kul det låter. Lite som om ni får göra riktiga grejer, fast planerat. Vad hittade du på för jouranlistiskt om man får fråga?
Veronika: Jag gick runt och frågade folk hur de tog sig till Birsta (det var stället vi blev avsläppta på - ett stort shoppingcenter med en massa stora affärer runtomkring), och så ringde jag länets bussbolag och kollade statistik. Det visade sig att resenärerna till Birsta ökat (samtidigt som ungefär alla jag frågade kom dit med bil), så jag gjorde nån grej på det.
Vad kul att du känner att du har hamnat rätt. Låter som en väldigt rolig utbildning. Jag får intrycket av att den känns väldigt nära den verklighet ni kommer att jobba i sen. Kul att få börja göra grejer direkt och inte bara sitta i ett klassrum och lyssna på föreläsningar hela tiden.
Therese: Jag tror att jag har hamnat rätt i alla fall. Jag kan bli lite anti när det gäller nyheter, men samtidigt tycker jag att det är väldigt, väldigt intressant. Och jag vill bara ha den här grunden nu, så att jag kan komma vidare... :) Och ja, det är jättebra att vi gör saker. Det är mycket föreläsningar, men att bara läsa om och höra om journalistik ger ju inget - man måste utföra det praktiskt också.
Nu kvarstår frågan: Hur gick det med fotknölarna?
Veronika: Det blev ingen sågning! :D
Håller verkligen med dig, vi är lyckligt lottade :D
och, nej någon sågning var det ju verkligen inte tal om, ses snart hoppas jag!
Annika: Det är vi verkligen. Tack för igår, vi ses ikväll!
Klart att du är lyckligt lottad! Håll fast vid det.
Vilka häftiga uppgifter! Jag skulle också vilja gå den där utbildningen (även om det verkar rätt jobbigt också...och arbetsmarknaden är tuff för journalister ). Måste man inte ha sjukt höga betyg för att komma in där?
Vad är det för typ av journalistik du vill jobba med?
Linn: I'll try!
Cliff Hanger: Nja... sjukt höga vet jag, men höga betyg krävs. Jag kom in på reservplats och är nog den som har sämst betyg i klassen. Mina betyg är inte jättehöga, men så lågt intag som det var i år har det nog aldrig varit. Jag är inte helt säker på vilken typ av journalistik jag vill syssla med. Jag vet mest att jag vill skriva, jag vill uttrycka mig skriftligt. Helst skulle jag nog kombinera journalistik med skönlitterärt, men det är väl mest en dröm. Jobba på ett magasin vore jätteroligt - jag gillar att skriva reportage och sådant där jag får använda mitt språk betydligt mer än i en nyhetstext.