Ja, det var en kväll i juni...
Efter middagen tog jag med mig min bok ner till bryggan och satt där och läste i kvällssolen. De enda ljuden jag hörde var vågorna som sköljde in mot stenarna och strandkanten, fåglarna som kvittrade i träden och båtmotorerna från motorbåtarna som körde förbi. Dessa stilla, rofyllda sommarkvällar på bryggan är en sådan kontrast mot hur mina dagar sett ut i ett läsår, och jag tror att jag behöver dem.
Men vad härligt det lät! Ja sånadär dagar behöver man verkligen.
Vad mysigt med brygga! Jag som är helt överlycklig över att äntligen kunna sitta ute på en altan :)
Vad härligt det ser ut (och låter)! Ta vara på det.
Mia: Verkligen verkligen!
Fröken Stockholm: Eller hur. Det är hur skönt som helst.
Fröken Lappland: Jag gör mitt bästa. :)
Ja, sommrar blir härligt rofyllda - ty då lyser ett brölande farmarlag med sin frånvaro!