Från psykbryt till skrattanfall
Ena stunden höjer vi rösterna åt varandra, fröken Fjällen, fröken Siljan och jag. I nästa stund har någon sagt något (egentligen mindre) roligt, så att alla tre skrattar så att tårarna sprutar och ansiktet blir tomatfärgat. Vi har kollektiva humörsvängningar. Ständigt. I går gick det väldigt bra med uppsatsskrivandet. Ändå var humöret i botten vid dagens slut. Stressade som få åkte vi på en snabb shoppingrunda för att höja humöret och byta miljö. Vi hade en halvtimme på oss innan köpcentret skulle stänga och på den tiden nästan joggade vi mellan Kicks, Village och The Body Shop och gjorde av med nästan en tusing var. Och jag var alldeles lycklig. Av en ny fembladsrakhyvel i grönt och turkost och ett par tekoppar. Herregud.
Jag tror att vi är trötta nu. Jag tror att vi alla suktar efter ledighet.
Och det känns som att det är det enda min blogg handlar om för tillfället. Jag ber om ursäkt.
Vad härligt att ni kan skilja på jobb och privatliv, ena stunden nästan ovänner, och andra stunden bästa vänner, det är " proffsigt" :)
grandmothers daughter: Ja, det är verkligen skönt. Det hade varit jobbigt att vara ovänner vid B-uppsatsens inlämnande...