barajagjohanna

inte så bara, egentligen

Vad lustigt. Nar jag laste ditt inlagg tankte jag direkt: "Oh, vad olika vi kanner for Stockholm/storstader (?)", men samtidigt kom jag pa att jag OFTA far den kanslan du beskriver, och det i storre stader. Jag alskar pulsen och manniskorna OM jag ocksa kan dra mig undan till mig och mitt. Det handlar om att finna de lugna omradena, alltsa. Storstadshetsen ar ganska uppenbar. :) Ser fram emot att hora hur ni har haft det. Spannande med studiebesok!

Veronika: Jag ville vara säker på att ni skulle läsa. ;) Haha, nä. Jag gjorde uppdateringen från mobilen och fick hela tiden godkänna att information skulle skickas vidare. Uppenbarligen blev det lika många inlägg som "ok"-klickningar...



Linn: Alltså, jag trivdes ju hur bra som helst i Paris, och det är ju något större än Stockholm... Men man blir väl mer hemma när man lär känna staden och favoritområden och sådär. Av någon konstig anledning får jag ofta samma känsla när jag kommer till Stockholm - och det är någon jobbig klaustrofobisk/stresskänsla i morgon- och eftermiddagsrusningen. Men den går gärna över om jag hamnar på något lugnare ställe... :)

Tänkte mest bara säga hej, det var länge sedan jag kommenterade här.



Värsta stälet i stan är nog den där gången vid Centralen mellan t-banan och pendeln/fjärrtågen. Alltid fullt med stressade människor och ful miljö. Nej, då är det mycket skönare där jag bor. Och det är också inom Stockholms kommun!

Cliff Hanger: Haha, huvudet på spiken tror jag. Vi bodde i Nykvarn och var på studiebesök vid Globen/Rådmansgatan, så det var rätt mycket gående mellan pendeln och t-banan.