Med en visdomstand fattigare

Bedövningen börjar släppa. Knäpp som jag är, är jag nyfiken på hur ont det kan göra, så jag har inte tagit någon smärtstillande än. Hur som helst gick operationen jättebra. Men givetvis var det obehagligt. Obehagligt att vara bedövad upp till örat och inte känna tungan, obehagligt att ha ett skynke över sig med bara ett hål för munnen, obehagligt att känna dem gräva och dra utan att känna smärta. Under skynket blundade jag och tog djupa, lugna andetag för att bibehålla lugnet.

Jag lyckades. Innan jag satte mig i tandläkarstolen var jag så nervös att jag mådde illa. Efteråt berömde läkaren och sköterskan mig för att vara en av de lugnaste patienterna de träffat. Jag förvånar mig själv.

Blodsmak i munnen. Hungrig. Och nu börjar det göra ont.
Dags för smärtstillande och soffliggande. Men ingen mat...

Kommentarer
Postat av: Linn

Hujedamej, alltså. Visst känner man verkligen hur de GRÄVER i flabben på en? Tur att alla mina små djävulskap till visdomständer är borta. Hoppas du får en så lindrig läkning som möjlig, trots värmen och rötmånad.

2010-07-16 @ 20:02:13
Postat av: Camilla

Johanna, jag lider med dig för tillfället. För det är just denna dag och ett par dagar framför som kommer göra mest ont. Men rara du, du måste se till att ta värktablett var 4-5timme hela tiden för annars kommer du bokstavligen avlida och ha mer ont än vad du behöver. Undvik att skölj munnen med vatten för att få bort blodsmaken, fick lära mig av fröken ovan här att munnen behöver läka ordentligt och då ska det inte komma in en massa vatten, iaf inte till en början. Håll mig uppdaterad hur du känner dig. Förstår om du är hungrig och jag vet hur förbannat ont och obehagligt du har det nu. Och du? Våga inte pilla med händerna i munnen, det misstaget gjorde jag också till en början.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback