barajagjohanna

Hela dagen har jag haft lätt huvudvärk och varit oerhört seg. Jag tror jag har sovit för mycket. Imorgon ställer jag klockan och går upp i tid. I alla fall så drog jag och tränade ett stationspass på kvällen och nu mår jag prima!

Dessutom har jag kollat höstschemat på Friskis&Svettis i Sundsvall. De har bättre utbud än i Falun, samtidigt som det är ganska mycket billigare än vad jag betalar idag. Det bästa av allt: jag kommer bo bara 1,5 km därifrån! Jag som tycker att jag bor jättenära idag med 2 km mellan lägenhet och träningscenter. Tjohoo!

Det måste jag fira med lite choklad och djungelvrål (med te och tunnbröd till förrätt).

1,5 mil har jag cyklat ikväll. Det var verkligen a peace of cake. Det låter ju lagom överlägset att säga så, men det kändes verkligen som ingenting.

Det är Korpen som ordnar cykelrundor runt sjöarna. Jag hade aldrig cyklat den här turen förr (eller jo, det har jag nog någon gång för typ femton år sedan, men det räknar jag knappt). Däremot har jag cyklat runt Runn, vilket är en tur på sissådär 5 mil. Det är lite värre, det. Men jag lär nog ta den turen någon gång i sommar.

Efter några timmar i en park vid sjön, ett par timmar på uteservering på ån och en cykeltur på landsvägar i solen är min hud lite smått plågad. Det betyder att jag inte borde vara ute från morgon till kväll imorgon, att jag kanske helt enkelt är tvungen att vara inne och plugga litegrann. Det vore bra, för nu har jag skjutit upp plugget tillräckligt. Det ska jag visserligen fortsätta med genom att diska och duscha, men sedan finns ingen återvändo, jag MÅSTE skriva.

"Sjukdagen" låter så fånigt. Jag är ju egentligen pigg som en nötkärna (förutom att jag sover ovanligt mycket). Problemet är magen och illamåendet och enligt sjukvårdsrådgivningen bör jag kontakta vårdcentralen med de besvär jag har. Kanske är sant, jag ser ju trots allt ingen klar förbättring... Så, sagt och gjort, jag pratar med vårdcentralen. De säger att jag ska lämna prover. Proverna kommer jag inte få svar på på ungefär en vecka. En vecka! Innan jag vet vad det är ska jag... ja, hur ska man uttrycka sig... innan jag vet vad det är ska jag inte använda... äh, skitsamma, vi kör rakt på sak: jag får inte använda samma toalett som andra tills jag vet vad det är. En jäkla vecka! Oh, I love this...

För att sköterskan ska ta mig på allvar berättar jag att jag gått ner i vikt. 2-3 kg är mycket för mig som normalt väger så lite och när hon får höra vad jag väger och hur lång jag är, blir hon gravallvarlig. Haha. Får jag inte i mig så mycket mat, ska jag tydligen äta ofta, säger hon. Och gärna fett. Grädde, smör...

Mamma påstår att jag inte borde gå till skolan imorgon. Och min kära klasskompis B1 säger också att det kanske inte är så smart om jag mår illa och det kanske smittar. Nä, jag kanske inte borde gå till skolan, men... Jag får jättedåligt samvete av att vara borta. Det är ju inget jag kan göra något åt, men det är säkert för att jag är så pigg i övrigt som jag får dåligt samvete. Och med en lektion i veckan är det ganska mycket att missa en lektion. Fan. Fan. Fan.

Förstår ni hur less jag är på det här?

Förresten tror sköterskan att jag har fått i mig något i London som gör att jag blivit sjuk... Jag tycker det låter märkligt, jag. Jag äter ju inte kött, till exempel. Vad skulle jag fått i mig? Nåväl. Jag har levt på nyponsoppa, skorpor och mannagrynsgröt i en vecka nu. Jag har undvikit för fet och för saltat och sockrad mat, men om det är någon bakterie från London så spelar det ju ingen roll vad jag äter, så nu kanske jag ska öppna chokladen som ligger i kylskåpet och kanske beställa pizza ikväll, eftersom jag fick ett plötsligt sug efter det igår...

Jag hoppas jag vaknar upp imorgon och plötsligt mår jättebra, så att jag slipper tjata om det här.

I flera dagar har jag känt mig lite konstig i halsen. Under gårdagen kände jag mig dessutom febrig till och från. Igårkväll fick jag lite panik eftersom jag inte får bli sjuk nu, så jag hällde i mig citronte med honung och två c-vitaminbrus. Till jobbet idag har jag med både honung och brustabletter med c-vitamin. Jag tänker inte bli sjuk nu. Det går inte, det är hemskt opassande. För det första ser jag fram emot första lektionen i litterär gestaltning på tisdag. Första lektionen vill jag definitivt inte missa. Dessutom ska jag köra bil till Gävle, och det är inte roligt om man är hängig.

Men framförallt: efter skolan på tisdag ska jag ju till Sälen... Ända sedan jag åkte hem från Sälen för två år sedan, har jag längtat efter att få åka bräda igen. Jag var fruktansvärt snowboardsugen förra säsongen, men kunde inte åka på grund av min ryggoperation. Behöver jag nämna att jag har haft nedräkning till nästa vecka då jag äntligen ska få åka igen? Inget kan visserligen stoppa mig från att följa med upp till fjällstugan. Jag åker dit även om jag är sjuk, och hoppas att jag orkar åka någon dag åtminstone...

Men jag ska inte bli sjuk! Bäst att hämta ett glas vatten att släppa ner en brustablett i...